Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1844, sida 1

Riksdagen har i och för sig ej på senare tid haft mycket al intresse alt bjuda på. Ej för det att ej just mycket af det som der förefallit, såsom statsregleringen m. sl. af de kungliga :proposilionerna samt de privata motionerna kunde förtjena alt litet närmare betraktas; men emedan allt liksom träder i bakgrunden för statslifvets lifssräga: representations-resormen, hvars öde måhända ända, oaktadt allt Adelns och Presterskapets kämpande deremot, eller just tillfölje deraf, ej ännu torde vara så alldeles afgjordt; ty dels torde regeringen, ju närmare tiden för detta afgörande nalkas, uppträda bestämdare, och, som vi, på förut anförde skål, förmoda, ej till representationsförändringens nackdel, dels torde ifrarena deremot dessförinnan komma något till besinning, hvilket vi redan sluta af de mänga alsäzelserna i utskotten och äfven af åtskilliga bemresor; ty man betänker sig väl ändå litet, innan man öfvertager ansvaret för det närmare deltagandet i tillintetgörandet af en hel nations förhoppningar, hvilka, allt mera afgörande, uttala sig från alla landsåändar, i de allt talrikare opinionsyttringarne, hvarom det är en oforlatliz obetänksamhet att, såsom vissa, yttra sig, som om mängden af dem, som undertecknat dem, ej förstode hvad de gjorde, en obetänksamhet, som man väl snarare kunde beteckna med benämningen: Natioal-förolämpning och som förtjente att näpsas med uteslutning från nationen. fj litet torde de små erinringar ur svenska och fransyska historien, hvilka stätt att läsa i Afionbiadet och i denna tidning, bidraga till alt föra vederbörande till besinning: tv hvad som en gång har varit kan komma igen, så visst som att samma orsaker ha samma verkningar. — Man har imellertid försökt att på ett skenbart nytt sätt motverka det hvilande representationssorslagets antagande, i det man gjort upp listor öfver de storre egendomsegarnes och allmogens rösträttighet, enlizt detsamma, i vissa län. Men i sig sjelf är saken alldeles inte ny; wy ingen har bestridt, hvad dessa listor skola bevisa, alt de senares rösträltighet, enligt nämde förslag, blefve ölvervägande. Det är just också meningen; ty man har aldrig ämnat uppgöra ett representalionssörslag till förmån för penningeintresset; men är derför sagdt, att representationen äfven kommer att blifva öfvervägande bestående af allmoge? Visst inte, ty utan fraga kommer den här, som i Norrige, att företrädesvis välja horremän, till hvilka den har förtroende. Nämde listor, eller såkallade tillämpningar af den nya vallagen, bevisa således ingenting annat, än hvad man förut vet, elt rältvist sörjande för den fattigares, d. ä. mängdens rätt, och visst ej det ringaste emot det hvilande represenrationsförslaget, och så går det med allt hvad de vilja skrifva och anföra deremot; det mot