Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1844, sida 2

t 1 ttart ÅDeCtHTLIUHUQ lällÖlII ähH. 27 lag af allmänna medel till lindring i roterin-Jv. en för Jemtland; remiss till Stats-Utskottet. . Pehr Mattsson från Vesternorrlands län och Lars Johan Gezelius från Stora Kopparbergs h. än: anföranden angående solkskolorna; bord-Åte ades. d Uti eftermiddagens plenum förekommo till belandling motioner och anföranden af: Lb Mauritz Sahlen och Nils Strindlund från Veternorrlands län: att församlingarne i Vester-JI norrland måtte sjelsve få reglera sina solkskoor efter befogenhet; bordlades. ! o Anders Johansson från Vermlands län: om ! inställande af revision i afseende på de förl, bergshandteringen gällande författningar ; remitterades till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Y Johan Pehrsson från Upsala och Pehr Nilsson å från Christianstads län: om lindring i rustningsbeit sväret; på bordet. 4 Thobias Lind från Götheborgs och Bohus län: atthälften af indelta armeen kunde, efter uppgifna i. grunder, indragas i fredstid; ang sående hvilket ämne Pehr Nilsson från Christianstads och Ephraim Larsson från Elfsborgs län jemväl afgifvit särskilde förslag; diskuter ades; hvarefter skedde remiss till Slatsoch Ekonomi-Utskotten. Lars Rasmussou från Götheborgs län: om kronobåtsmansrotarnes derstädes sammandragning. Anförande af Carl Gustaf Bruhn från Hallands län: rörande enahanda åtgärd för Halland. — Motionerne utsträcktes sedermera till hela riket, hvarest så beskaffad reglering kan ifrågakomma. Remiss till Ekonomi U tskottet. Conrad Romin från Gottland län frånsägelse af delaklighet i anslag eller låneunderstöd för ett odlingsföretag på Gottland; remitterades till StatsUtskoltet. Anders Jonsson från Östergölhlands län: att af bankovinsten två millioner måtte reserveras till silfverköp och återstoden användas till ökning af sastighetslånesonden; åtföljer den på förmiddagen i ämnet beslutade remiss. a Anders Bengtsson från Jönköpings län: 1:o angående orätt tillämpning af Bevillningsförordningen för arbetssolk å landet m. sl., i hvilken fråga Anders Nilsson från Öster götbland äfven väckt motion; remitterades till Bevillnings-U tskottet. 2:o om vissa kontrollerande föreskrifter vid utmätning; remitterades till Lag-Utskoltet. 3:o om skyldighet för den privilegierade jorden att med den oprivilegierade deltaga i kronobrefbäringen; remiss till Stats-Utskottet. Johan Peter Brattström från Wermlands län: att 13 S i Bränvinsförordningen måtte, i fråga om salu af bränvin, förändras. Motion af Lars Olsson och Gezelius från Stora Kopparbergs län i samma ämne; remitterades till Bevillningsoch Ekonomi-Utskotten. Petter Jonsson från Skaraborgs län: om rättighet för vederbörande häradsboer att välja ordförande i egodelningsrätt; remitterades till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Nils Peter Petersson från Calmar län: rörande förändring i 1828 års förordning om utskrifning af vattenverk; remitterades till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Johannes Samuelsson från Jönköpings län: om nedsättning al tiondeafgiften för jernet i Tabergs! bergsslag; lades på bordet. Erik Christensson trån Götheborgs och Bohus län: att de till åtskillige tjenstemän vid Bohus läns regemente anslagne räntor måtte i debetsedlarne upptagas eller till statsverket omedelbart a remitterades til! Stats-Utskottet. Berjemte föredrogs särskilda protokollsutdrag; 1:0 från Ridderskapet och Adeln med Herr Frejdenfeldts, medstånden kommunicerade motion angående ändring af 19 kap. Ä. hvilken af flere ståndsledamöter biträddes och derefter remilterades till Lag-Utskottet och 2:0 från Borgareståndet, med en af IIr Lundelius väckt motion, att åtshillig ge utländska öfverslödsvaror och lyxartiklar måtle dels till införsel i riket alldeles förbjudas och dels åsättas högre tullumgälder, derom motioner äfven väcktes af Nils Gustaf Nilsson från Österdöthlands och Andreas Bengtsson lrån Jönköpings län; bordlades. — Hos Ridderskapet och Adeln: Af Herrar Lefrån, Emil von Troil och Carl Johan Hallenborg om myntenheten: Hr Lefren anmärkte. det landet nu eger 3 myntenheter med benämning Riksdaler, nemligen silfver. banko och riksgälds rihsdaler, han ansag detta böra försvinna och endastariksgäldsriksdalerna bibehällas, säsom den af landets innevänare mest begagnade. äfvensom af flera andra anförda skäl; han önskade det Rikets myntenhet må hädanefter utgöras af ett silfvermynt till alla delar lika med fjerdedelen af nuvarande silfverI riksdaler efter 1830 års myntfot och erhålla namnet Krona. Han föreslog att Rikets Ständer må inga till Kongl. Maj:t med anhällan om vidtagande af denna åtgärd samt i öfverensstämmelse dermed om befordrande af verkställighet af den redan en gång beslutade vigtiga regleringen af mått, mål och vigt. Hr Emil von Troil ansåg äfven myntenheten böra beräknas efter riksgälds riksdalern och all annan benämning än den af rilesdaler etter år 1846 böra försvinna såväl i författningar, aftal, räkenskaper, skuldsedlar eller skrifter af hvad slag som helst, som ock vid embetsverk, Rikets Ständers Bank, m. fl.. och föreslog att viksdalern skulle indelas i 48 skillingar. skillingen i 4 styfver. kommande således en riksdaler att motsvara 192 styfver och en species att motkopp 192 sseillingar eller 768 styfver. I afseende på kopparmyntet föreslog motionären, decimalsystem I skulle antagas. det riksdalern indelas i 100 tvastyfrar eller 200 styfrar; kopparmynt kunde fördelas i dubbla och tredubbla tvåstyfrar. Hr C. Hallenborg åberopade 1834 års Riksdagsanhällkn om myntenhetens förändring: och anböll det benämningen mätte blifva kurant i stället för riksdaler. Af Or G: F. Klingstedt: om befrielse för Kammarrättsrådet Winroth från ådåmd ersättning i aflidne tullförvaltaren Finers balans. Af Friherre Hugo Hamilton: om Statsanslag för Stockholms slads och läns kurhus. Understöddes af Landshöfdingen Grefve Claes Horn. Hr Carl Johan FHallenborg föreslog upphäfvandet af rättighet för beväringsskyldig alt ställa annan man i silt ställe, åberopade Preussens lagar för konskriberade och ansåg legorättigheten såsom en orättUr 4. Råfält om älskilli-— 8 Mr Kf Aas Aa ff DU visa mot den faltiga EZ A a aja