Article Image
EFT E BÅ S Få (b ER DB. G ÖHeborg den 21 Aug. 1444. nål mitt föregående bref losvade jag att taga i sfot närmare skärskådande de lagliga rätTheter, på grund af hvilka Herr Kapten Alebery anser Adelsoch Preste-stånden kunalfsätta sig emot antagandet af det till afgöranrid denna riksdag hvilande representationsMaget, sedan Svenska folket, eller, om in bellre så vill, allmänna opiniooch , så högt och mangrannt uttalat sig till dess vel. Jag går nu att uppfylla dega mitt löfte; vill, innan jag skrider till undersökning af sörnustsrätiliga grund, på hvilken dessa de4 förmenta lagliga rättigheter anses hvila, gifslig en sammanträngd öfversigt af sättet, hvarMe under tidernas lopp tillkommit ). Åandinaviens äldsta författning har till sin d utgått från slägtoch stamförbindelser och Mitat ett förbund af fria samhällen, från de sta till de största, grundadt på gemensamt ar, dom och gudstjenst. De hedniska relisbruken sammanförde folket vissa tider på MH till stammens hufvudtempel i Upsala, och afhandlades då både dess verldsliga och liga angelägenheter, nemligen de, som rörde WH stammen gemensamt. Åfven sedan med 3 seklet historiens ljus uppgått och kristensens första frön blifvit utsådda i Norden, står Svenska samhällsförfattningen såsom en hyndsfsörsattning. — Landskapet (lylket), et, äfven efter småkonungarnes försvinnanbibehöll pregeln af en under dem utbildad BHnalegenbet, är fortfarande att betrakta såsom tat för sig, och Riket såsom en demokratisk ederation af dessa små stater under en enda rng, likasom de åter utgjorde ett forbund af ÄU er, och desse af ätter (slägter) med sina fria Mäder (odalmän, bönder) hvilka ätter. hvar: Åig, förekomma såsom ett juridiskt helt, så asi afseende på egendom, som gemensamt biHl, försvar och ansvar. nungen var dessa samhällsföreningars geamma öfverhufvud; genom honom hade de olitiska sammanhållning. I de äldsta tiderar dock hans myndighet ringa, utom i krioch berodde äfven då på hans personliga skaper. I fred var han den förnämste faalbfadren, landets patriark, prest och domare. 4 äfven då sannades den sats, all stora Kobars makt har inga andra gränsor än fols förtroende. Konung och folk rådsloom landets angelägenbeter vid Allshoeriaren, den tidens nalionalförsamlingar. HvarsTri och besutten man hade rätt till persondeltagande i dessa rådslag, vid hvilka å heuplkets vägnar ordet, i äldre tider, fördes af hannen öfver Tiundaland (den del af Upland, en närmast omgaf nationaltemplets stad, Upwen af Uplands lagman, sedan hela landset erhållit en sådan. Ållshärjarthingen hölsårligen på Mora ång vid nyssnämnde stad, ASsåäsom ofvan blifvit sagdt, de hedniska reliEbruken sammanförde folket i Februarii måMM då äfven en stor marknad (Disthinget) egAum. Lagmännen uppträdde vid dessa samFomster hvar och en i spetsen för sitt lannF boväpnade män, och det beslut, som der es, kallades Ållsheeriardom. En sådan dom ej konungen att bryta, utan var pliglig len verkställa. — Hvilket omälligt inflytande ; ÄUribunen, Uplands lagman, bade på folket 3 de förhandlingar, som vid Allhärjarthingen kommo, är, bland annat, bekant af Lagman lgnys tal till Olof Skötkonung, då denne vilregera ester sin och icke efter folkets 1 Å Konunger var omgifven af ett tolfmannabestående al de visaste män, hvilka med pm sutto till doms och gåälvo råd i svåra r, omtalar Ynglingasagan. Detta antal förös efter hand, och Rådet utgjordes i 15:de t af ett obestämdt antal öfver allt i riket apde män, hvilka dock på intet sätt hade nåsårsiliga privilegier eller företrädesrättigheter. sla fröet till det Svenska Adelsståndet är söka i de så kallade Hirdmännen. Till Öwan bildades konungens bird, eller hof, af Mörnämsta kämparne, i synnerhet så länge hyngamakten egentligen var inskränkt till olselålet i ledung eller krig. Efter kristendoas införande sökte konungarne att bilda sin efter uländska mönster, och då hirdmänn utom den bättre öfning i vapnens bruk, ken de alltid hade tillfälle att erhålla vid ihngarnes hof, der deras tid icke var upptaaf åkerbruket, äfven hade tillfälle att mera hg erkänner tacksamt den ledning, som jag I utarbetandet af denna öfversigt haft af ett 8 dessa dagar nyligen utkommer arbete, med el: Sveriges Statsförfattningstt. af Christian Nauman — en bok, som skulle önska vore ej blott i händerna f utan äfven i minnet hos alla upplyste, enske medborgare, GA g f

21 augusti 1844, sida 1

Thumbnail