1e framdoles UutSRHI:.s dagen dertili; och lärer den komma att utsättas till emellan den 9 och I3 nästk. September. Det säges, att till kostnadernas minskande den 4. k. Ilyllnings-Ceremonien. hvilken eljest vanligen e te kröningen förrättats, kommer att inställas. . II. M. har endtledigat Öfverste Backman från Direktörskapet vid Kongl. Theatern och till Förste Direktör utnämnt Kammarherren. Friherre Hugo Hamilton, som till biträde i ekonomiska detaljer fatt säsvm andre Direktör Expeditions-Sekreteraren Schyberg. 5En alldeles ny reglering med aflöningssättet är föreskritven. så att 26:delar blifva fast lön. och en tredjedel utgår i lotter, beroende af teaterns inkomst; och i fråga om piecers antagande. uppsättning eller åternpptagande. hafva samtelige lönestaters representanter att deltaga. Konungen har åtagit Sig att ifran Sin hofhållningssamma lata betala det 1842 upptagna lånet ä 30.000 Rdr. samt den nuvarande bristen på sista spelåret 10.000 Rår; samt lemnat till Theaterns disposition en del af lokalen, som hittils stått obegagnad för Kougl. samiljens räkning. Genom alll detta torde väl kanske Theatern åter, atminstone för en tid, komma sig före. Ålen svart är alt inse hva före man icke beslutar sig till. att arrendera ut hela inrättningen till enskild association, hvilken då säkert kunde bäst arrangera hufvudstadens spektakler ; heldst om den tillika för talscenen inköpte s. d. Lindebergska theatern. I Onsdags aflemnades ater 19 st. Kongl. Propaositioner till Rikets Ständer. De märkligaste deribland ärn : angående uppbörandet af de i 17 Kap. 8. 9 och 10 8 stadgade tysta förmansrätter i gäldenärs fasta gods ; förändring i 23 Kapt. I samt 20 Kapt. 7 Å af! Arfda Ralken. rörande förmyndare ; i 4 Kap. 4 S Jordabalken angående förballandet då någon salt fastighet till flera, samt i 15 och 16 Kapitlen Jordablaken angående intecknande aflifstids-stådja, undautagsaftal, samt all anzan afhandling om nyttjande rätt till fast egendom å landet. Nagra andra propositioner ang upphörandet af Ollongälden och Husmans-skatteu i Bohus län (små obetydliga, genom missbruk qvarssåcnde skattebidrag) visa att regeringen åtminstone icke envisas med bihehållandet af alla gamla skatter; och en annan angäende Borgmästares och Comtnissions-landtmåtares delaktighet i Civilstatens Pensionsinrättning ådagalägger omvärdnad för de klasser, som åunu stå i en svar bekymmersam ställuing, i brist på tryggade lönevilkor och möjlighet att bereda sig och sina familjer någon trygghet på ålderdomen seller vid husfederns frånfälle. De öfrige äro af föga vigt med undantag af tvänne, hvaröfver jag anser mig böra serskildt yttra nägra ord. Den ena angår Tullbevillningon. ) Regeringeu har icke fattat något system. Den förealår att i de väsendtligaste delar bibehålla nuvarande Tulitaxn med de förändringar, synnerligen i utförseltallen, som Kongl Maj:t, sedan sista Riksdag deri vidtagit: och det föreslås att Spanmälstullen må miifva oförändrad till 1847 ärs slnt, med hibehallande at den nu medgifne åispositionen af tullinkometen för spanmäl till undsättningsanstalterna. Detta star i etf underligt förhallande till tbrontalets yItrande. aft Ständerna skola snart aler sanmankomma; och emellertid skall landet stå qvar med alla vedervärdigheterna afden nuvarande Full-lagstiftningen; ordet för,ud skall gåcka den allmänna triheten och enshilla omtankan; monopolet för en del tillverkare, all ockra på konsumenten af fabrikasen och producensen af raämnena skall sorfara; heia näriugs-lifvel skall lemnas fill godtycket af en lagsliflsuing. som alldrig kan beräkna eller afväga de rätta förhällanderna i haudels-värdena och L.äriugs-FPehofven; och man skall derföre ännu höra defla vämjeliga schacker med folkets naturliga råll och frihet, sora prohibilisterna drifva medelst alt hjelpa hvarandra fill att genomäritva per fas el nefas, eina önskade förbud och höge s.k. tydds-lullar. Afven häri ser man en följd af den förhastade riksdagen ; ty. kunde ministeren icke hunnit till vintern hestämma sitt system i denna angelägenhet, cå var det ej värdt att hibehalla den. Hela deu frågan, om man till underhandla med samhällssiendiliga. egoistiska, och om man verkligen vill Rätt och Sanuing, är så enkel — och eu millions uppbördskostnad för tre millioners intägt i Stats-kassan, en sädan absurditet. heläst da hver man vet hvad systemet kostar dationen i öfrigt, och deu demoralisation, den usihet iet inedlor. att ingen förnustig wan längre bör kunna om hrad Sveriges laactiftare borde göra. Men ie numera göra det kloka, utan en lärafisall oh radlig regerings verksamma deltagande deri, det är icke tänt! t. Man har nästan utan motstand bvarken från regeringen, eller pressen, latit hyrda agenter j och scribenter göra alt sitt, för att genomdrifva de! egennattigu planerna; man har latit dem vanställa icke blott theorier och salscCbälanden; utan äfven dikta raesultater; allt för art öka den förbistring, hvartill redan ett tillräckligt frö finnes, i den overkställhara iden af Skydd. Den ondra angar den Nya Ordinarie SoldaltRoteringan i Riket. Regeringen kan ej ännu lemna till Rikets Ständer Roteringsverken öfver den nya Roteringen; en del deraf ör ännun beroende på Landsböfdingarnes atgå a Det är: Regeringen har ännu icke insett, att hela dettia s. k. Keleringaverk aldrig bör lemnas till R. St:r. Att det bör oflras ät lagorna. efter att hafva! kostat landet mycket, mon detta är fom så inycket annat af det gamla Systemets lagvidrigheter den mindst idaäva delen. sjelfva tankau på alt ordinarie-rotera Svenska-jorden, sedan folket atagit sig blod-katten, Ei nduns Reräringen; sedan Vikets Ständer 1809 bögtidligen och Konungen med Dem, lofvat att tall den då oroterade jord endast skulle till extra Rotering kunna jutelas; och sedan Sveriges Grundlagar hestämdt antagit och senctionerat för all beskattning den Prisdip, at hvad som utöfver den ordinarie beskattningen erfordras, skall medelst Bevillningar fylla-såledos utgöras icke af viss egendom, viss person, vissi ting. utan af alla och af allt, efter eu allmän norm af förmögenhet, inkomst, bekof. njutning. o. s. v. sjelfva denna tanka. såger jag, är grundlagsbrylarens; del är samma tanka som tjufven har, då han stjäl. fy det är ankan. att taga från den som ej bör gifva, för atl tillfredsställa ett olofligt begär. Då mA )j Delande vår Correspondenis åsigt, alt det varit båätire om Ständerna först bufvit sammankallade till lagtima riksmöte. kunna Si deromot på iulel sätt slufa oss kill hans mening, att. regeringen borde framkomma med propasilion om en tullstaaga, helt och hället afvikande från den nu gällande. Delta hade ja varit att kasta ul ell nylt trätosrå bland Sfändorra Aach OfföoÖulicoaraga (La dan FA: 2 — VV — .666 — — — — -— — —