Inrikes. Stockholm den 12:te Augusti. H. M. Konungen völl i dag konselj. — Majoren och t. f. Linie-Chesen vid Telegrafkorpsen, von Heland, har blifvit uppdragen att verkställa undersökningar till beståmmande af en telegraf-linie emellan hufvudstaden och Karlskrona. — General-Majoren m. m. A. Möllerhjelm har, i anseende till Excellensen Brahes sjukdom, blifvit förordnad att i hans ställe sitta såsom ledamot i Konungens högsta domstol, då till algörande förekomma mal från Krigs-Hot-rätten. — Aftonbladet innehåller ännu som oftast opinionsyttringar för det hvilande Representationsförslagets antagande. De, som undertecknat en af dessa opinionsyttringar, hafva af Herr Erkebiskopens yttrande i hans helsningstal: att han förr vill med grämelse nedstiga i grafven. ån se en sådan statsförändring, som den ifrågavarande, gå i tullbordan, tagit sig anledning att önska Hans Högvördighet en salig hådanfärd, samt uttrycka den förhoppningen, att de för sin del böra känna utan grämelse nedstiga i grafren, fastän de i lifstiden itrat för nyttiga reformer. -H. M. Konungen har till den Kongl. Theatrens underhåll anslagit 40,000 Rd:r B:co, åtagit sig att betala Theaterkassans skuld, som lärer uppgå till en lika summa, samt garanterat alla pensioners ordentliga utbetalande. Örebro. — Nerikes Allehanda berättar, att skol-låraren vid Nora skola blifvit uppsagd från sin lärare-befattning, den han med beröm förestått i 7 år. Besynnerligt nog anföres, såsom skäl för hans entledigande, att han ansågs ega för mycken lärdom och att man kunde berga sig med en mindre kunnig lärare.? Inspector Scholze, Hr Contracts-prosten Svederus, skall, enligt trovärdiga personers intyg, vara upphofvet till detta i sanning rått vackra förfarande. Man ser häraf, att med hvarje dag nya bevis framkomma i dagen på huru pass värt presterskap älskar upplysning och huru Representantena i Bondeständet Huss motion om en förändrad kyrkostyrelse är af yttersta behofvet påkallad, så vida staten skall ånnu hylla en statsreligion. Eksjö. — Tidningen Hvad Nytt innehåller, under rubrik: Promemoria för oss Historisket, följande, som på ett högst eget sätt passar att lägga på hjertat i närvarande tid: År 1527, då Gustaf I regerade, året förr än han kröntes, var en riksdag i Westerås, som räckte blott i 8 dagar och om hvilken Fryxell anförer: att aldrig E på en riksdag blifvit mera uträttadt, och aldrig har ett riksdagsbeslut medfört en så fullkomlig omskapning. Tredje dagen., anförer han, samlades ständerna åter; men rådet och ridderskapet ville ej beller nu någonting företaga. Då begynte bönderne och borgarne att öfverljudt ropa, att deres: ridderskapet ville rara orsahen till rikets förderf så skulle bönder och borgare med konungens hjelp derföre hemsöka och straffa dem. De hade redan i sådant ärende haft bud hos konungen. Vid dessord förlorade de sammangaddade herrarne modet De begynte alla bedja Thure Jönsson Roos besinne deras farliga belägenhet och icke hålla sig så styj mot konungen. Vi torde så taga saken före, sade de, att ingen af oss kommer hädan med lifvet. Oror var allmän, oordningen fullkomlig; somliga greto somliga ropade, andra rådplägade. Thure Jönssor Roos och biskop Brask visste ej hvad de skulle företaga; de läste nogsamt i den uppretade allmogens blickar hvad de hade af dem att vänta, och konup gen var missnöjd med presterna och adeln. . I ångesten lofvade nu alla åt konungen den största lydnad för hans vilja, och biskoparnes, kyrkornas och klostrens öfverflödiga rikedomar anslogos till kronan, biskop Brask måste afstå Munkeboda, och frid vardt i landena. Linköping. — Östgötha Correspondentens Stockholms-Correspondent berättar. att Hans Maj:t Konungen med Hartmansdorffarne, till deras sto. ra förargelse, endast talar om vådret, då de upp: vakta Hans Maj:t.