Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1844, sida 2

Article Image
MV J 11711120 P 777 —— 10 S, här ofvan upptagna metalliska kassa, inbegries icke bankens tillgång i kopparskiljemynt Rdr 5,194. — — 2—— — — 2 Inrikes. Stockholm den 1 Aug. Konungen höll i da onselj. — Regeringen har nu på krigsministerns fö edragning bifallit Ständernas vid sista riksda jorda anhållan om sammansläendet af de treunler Krigs-Kollegii förvaltning ställde passevolansKassorna, nemligen den gamla, den nya ock len så kallade 1829 ärs. Sammanslaendet tii En fond, underkastad Riksens Ständers och derame Revisorers granskning, sker vid början af 1845. — Regeringen har nu bestämdt, att fullständig Student-examen skall tagas af alla, som skol: kunna föreslås till Officerare. Från Riksdagen: — Alla Ständen höllo plena den 31 Juli. — I plenum den 31 Juli aflemnade Stats-Rå det Fähreus Kongl. Maj:ts propositioner till Ril kets Ständer: a) Om ett anslag af mellan 55.000 och 70.001 R:dr B:co för anlåggandet af 8 Stam-Ilolländerie af utmärkta hornbo-kaps-racer, lämpade efter olif ka orters locala behof. b) Om ett lånebidrag af 140.000 R:dr B:co ti Götheborgs Hamnbyggnad att utgå på 10 är me 14.000 Rdr Banco arligen, mot vilkor, att Stade tillskjuter en lika summa, samt å lanet afbetala 5 procent årligen. deraf 3 beräknas såsom räntfl; 2 såsom kapital-afbetalning. — I Bondeståndets plenum gjorde representa ten Huss förslag om en Riksens Ständers hem ställan till Kongl. Maj:t: att till Hans Maj Konungen en framställning i önskningsväg må t Rikesens ständer göras. syftande derhän, utt Han Maj:t måtte, när han blir i tillfälle att vända sö omsorger åt Styrelsens organisation, egna särskeisss uppmärksamhet åt behofret af en icke blott förvaRk, tande, utan denjemte vetlenskaplig (entral-Slyrele öfver så väl Kyrkan, som Läroverken. kvilke styrelse så väl Biskoparne, Consistorierne och Pri sterna i ulln (nhel, som ock samtelige vid Läreverken anställda Lärare borde vara underkastad. vare sig, att Hans Maj:t sunne lämpligt att, öfrerensstämmelse med den af Konung Gustaf I Adolf för en sådan styrelse uppgjorda plan, ft detta ändamal bilda ett särskilt Styrelseverk, ell ock att Hans Maj:t, med afseende på nutider förändrade förhållanden, föredroge att åt Kong Eecle-iastik-Departementet gifva en efter tider fordringar och bekofvet af denna Styrelses me vetenskapliga beskaffenhet afpassad och förändra organisation. — Genom afsägelser och afresor från riksdag lärer. Ridderskapet och Adeln hafva att återbi sätta 18 sina utskottsledamotsplatser. — Statsutskottets memorial, rörande Herr Va leys motion om Landshöfdingars obehörighet att be kläda ledamotsplatsar i Statsutskottet, har i Ak delsoch Presteständet blifvit lagdt till handli garne, men i Borgareoch Bondeståndet blitv lagdt på bordet. — Sekreterare äro nu utnämnde i ätskillig utskott: sekreteraren i statskontoret, Herr A. ! Koch i stafs-, landskamereraren, kammar-rädåFö Gyllenhoff i bevillnings-, bankosekreteraren Osballk i banko-, häradshöfdingen von Feilitzen i lagoc protokollssekreteraren Beckström i expeditionsn skottet. I konstitutionsoch ekonomie-utskotte är tillsättningen uppskjuten till dess de blif kompletterade. Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 26 Juli. beputerade kammaren h antagit inkomst-budgeten för 4845, tillika me ett amendement af lir Garnier-Pages, bestämmar de det resten af det 4844 beviljade lånet skad uppnegocieras medelst olsentlig subscription oc de dervid nodige iakttagelserna offentliggöras gt nom ett kongligt decret. — Den till profnin af en föreslagen postreform nedsatta commi sionen har i sitt afgifna betänkande förklara sig mot brefportots nedsättning, men tillstyrl en reduction från 5 till 2 00 i portoafuilte för penningeremisser. — Sessionen nalkas si slut, och de fleste deputerade från landsorte äro redan hemreste, Journal de Francfort meddelar innehållet den notisication Hertigen af Bordeaux ingifvi till de europeiska hofven vid sin farbrors, Her ligens af Angoulåme död. Den unge pretende ten protesterar mot den bestående ordningen Frankrike, åberopar sina rättigheter till fransk: kronan dem ban säger vara förbundne med hö ga pligter, som han ej vill bringa till utöf ning förr än han undsätt försynens kallelse at blifva Frankrike nyttig, och tilldess förklarar har sin afsigt vara att lefva i sin tvungna lands flykt under den antagna titeln af Grelve a Chambord. — ENGLAND. London den 27 Juli. Herr Gibsons motio om en comits nedsättande för undersökning öf ver mordbrandsanläggningarne i Norfolk oel andra landskap förkastades. Samma öde ha och någre andre ministeren misshaglige andragan den rönt under Underhusets senaste förhand

5 augusti 1844, sida 2

Thumbnail