Kung Christian kom ändock icke. Då serverades taffeln. Sedan denna var slutad, återvände Stalsråderne till konseljrummet, der de. i alvaktan på H. Mt, förblefvo ända tll kl. half tolf eftermiddagen, då ändteligen Konungen infann sig för att börja rådplägningen. — Nu tror du väl, att H. M:t af någon hastigt påkommen svårare opassligbet varit hindrad att komma. Ingalunda. Han hade, i sällskap med ryske Storfursten Constantin, som då var i Köpenhamn, besökt Tivoli, Pjerrots och Moerskabstheatret, samt under hela denna tid låtit sitt Stalsråd vänta på sin ankomst, utan att med ett enda ord underrätta det om orsaken till sitt dröjsmål. När den enväldige kan uppföra sig så mot sina ministrar, hvad skall Folket då kunna hafva att hoppas af honom? Ännu en anekdot från brödrariket Danmark, och sedan punkt. I Direhaven har under loppet af någon tid förevisats ett svinkreatur af sa oerhörd storlek, att egaren utfäst en premie af flere hundrade rillsdaler, i händelse någon kunde uppvisa maken till detsamma. I anledning afdetta monstrum horribile har nu en af de danska tidningarne (jag tror det är Corsaren) gjort följande reslexioner: Norrige har den bästa statsförfattningen; Sverige den bäste Konungen, och Danmark — det största svinet. ... Det behöfves väl ingen singerpekning för att förstå dessa billra, sönderslitande allusioner. Farväl så länge! Snarl se vi hvarandra åter. Tuissimus PHILODÄMOS.