Ib, 1192 —4 1111C(4.u(8 RER — 4 1A , ra upploes. af Herr Petre, nemligen, alt i den underdåniga anlållan hos Kongl. Maj:t borde på nåI sti got lå: up itt uttryckas den önskan, att, så vidt sparsamhet vid kröningsteremonierna skultagas. Delta förslag till amendement uppas ej väl inom Slåndet, hvars majoritet höll före, alt en sålunda till If. Rajrt, framställd erinran vore under nuvarande förhållanden olämplig; hradan propositionen om densamma borde förkastas. Vid omröstningen segrade denna moning, dock ej med mer än 4 rösters pluralitet. Hr Å2 Wern har sedan dess både enskilt och offentliIll gen fått emottaga förebråelser för silt amende-m ment, hvilket man rubricerat dels såsom opas-kt sande, dels såsom kunnande föranleda till en splitbe sinna, det II. M:t Konungen, om Herr NWerns förslag ptifvit antaget, just deri erbalit ett stöd för sina kända sparsamhetsprinciper emot dem, som sälta så mycket värde på lysande ceremonicr och som icke eller nu skola underlåta att söka ofvertala H. M:t alt göra kröningsakten så prakttul och iögonfallande som möjligt. Det är ännu i friskt minne, att Konung Gustaf III:t kröning kostade landet 29 tunnor guld, och om än Konung Oscar, hvad hushållning med rikets medel beträffar, är en helt annan regent än tredje Gustaf, så han, jag, för min enskilta del, dock ailsicke finna något opassande Corutiunan, alt en solkrepresentant, med begagnande af sin rätt såsom sådan, erinrar om sparsamhet vid en högtidlighet, som en gång förut kostat viket öfver en million 333,000 nR:är Ras. Jag biträder sålunda gerna den af Dagligt Allehanda i denna sak yttrade meningen, att Konungen utan tviivel har ett säkrare stöd för sina fosterländska alsigter hos de Representanter, hvilka uttalsa sin tanka öppet och ärligt, samt utan konsiderationer. än has dessa Herrar, som, i själ och bjerta motständare till alla andra inseressen, än byråkratiens och privilegiernas, beskärma sig öfver det opassande i hvarje framslällning, som ej råkar ait vinna deras tycke. — Hvad den i anledning af Herr Werns amendement befarade splittring ren inom Borgareståndet angår, så anser jig hvarje antydan af en sådan för denna saks shall vara en förnä melse mot detta Stånd, som vid så många uUlfällen ådagalagt, att dess fosterlandskärlek siller vida djupare, än alt en af dess medlemmar i all välmening och upprigtighet framställd erinran skulle kunna förmå densamma alt vackia. på sina grundvalar. Den i elt af mina föregående bref omförmälta address, hvilken Jutska Ständerförsamlingen enhälligt beslusat. all till H. ÅÅ. Konungen i Danmarks afgisva, har nu blifvit till Högstdensamme aflemnad, utan att ännu hafva medfört några andra resullater. än — en skrana fill öfverbringarne af densamma, uppsallaå i ungefär samma ton, som den, hvilken bplef öfverbringarne af de 20,000:des adress tilldelad. Att detta icke på nationen gjort något behagligt intryck, följer af sig sjelf, och sinnesstämningen i Danmark lärer ocks så nu vara så mörk, alt historien icke på flere århundraden kan uppvisa dess like. Se här, hvad sjelfva Ständeradressen i detta hänseende har att sorkunna: Vi vilde svigte vor Pligt imod Deres Majesat og Fedrelandet, dersom vi ikke her frimodigt udtalte, at, uagtet en i Bertugdömmerne paa manÅ ge i Maader fortsat statsoplösende Partivirksomhed, har det danske Folk i det siden forlöbne Tidsrum ikke alene forgjeves ventet paa enhver til dets krenkede Raliozalilels Beskyltelse og den truede Statsenheds Qdretielse sigtende Foranslalining fra Regeringens Side, men endog maattet see denne tage Forholdsregler, strorred Folkets ÅA kymring for disse dyrebhure Goder maatte foröges. Pertor er den bevescde Steinning hos Folket, som! FProvindsialstenderne i den ovennavnte Adresse i tillode sig at skildre for Deres Majasimi. hr i ; —— LU over til en ligesaa dybt folt som almindelig Misstemning, og imvniig har Sprognatentel al d. 25de Marts å. A. fremkaldt en lerende Utilfredshed oy Smerte hos det hele Folk. Vel have Hertugdömmerne et retferdigt Krav paa, at de ÅlRnäå, som stilles i Spidsen sor deres Administration, ere saadanne, af hvilke de med Tillid kunne veute deres sereene Interesser behörigen varelagtic; men det danske Folk har ikke mindre Krav pas, at hine Mond ogsaa besidde prövet Hengivenhed sor den bastaaende Statsetzheå. og ren och kraftig Villie ti! at modvirke stalsoplösende Bestrebofser, og til at haandheve Alle, szavel Danske som Tyd-: ske i deres naturlige og lige Rettigheder. Den almindelige Misstemning hos Folket har desvarre ogsaa for en stor nees sin Rod i admininistratire Forhold, og sigte vi hervid iser til Finautsförvaltningen. — — — Folket föler sig ei beroliget derved, at de sorögede Uctgister ere dökkede ved den under serdeles heldige Conjunelurer forögede fudlagt, da deune for en Deel maa ansces som lardig. og kunde have almengavnlig del — — — Årflressen sula mod alt Bedrövelsen er tillige sh IIa2nb. at en Kouge med stet, der saeter den höieste Pris på 3 ggj det Folk, som er anbetroet Deres 54 pier, vil, OMGIVET AF ET 101.— KBLIGSINDET RAAD forberede og gjennemfure den af alle Fudrelandsvenner attradede friere udrikling af vore sociale For:oid. Ulom deana across lärer Hans Danska Majestät hafva frön d berömde Dannemannen och vältalnaten Laurids Säadu fåt mottaga en skrifvelse, i hväken Skou med de mest Iiför vr färger skildrar land dels Ul sia innesstämnivng len i detsamma, ill följe goringons lorvändå åtgärder. Det berättas tll och med, all han öppet och ärligt skall hafsva t att, om han icke tager något kralli uk upprätthållande af den Lanshe na met hchleswigholsteinarnes orimliga or så handlar han (Konungen) såsom en lands vidare. Jag skall försöka, att från Paumark erhålla en afskritt af delta märkvärdiga bre! och sedan meddela dig en ötversättning al detsamma. ? sasom en inotsats beteende. skulie Ac ra en liten anch var muvarande Konungs interessera dig att höSGOL Om, Durn en Enevoldskonge behandlar sitt Statsråd. Den 24:de sistlidne Juli hade Ho. M:t ok Christian VIII låtit sammankalla sitk btalsrad till korselj. som skulle hållas på Sorgenfri lustsjötl ia. 12 mic idagen. Famtjigc Sfatsråderna insum no sig na furligtvi 5 på bestämdt klocksias: men någon Konung hördes icke utaf. Klockan blef 4 och 5 på eftermiddagen; men 2) YJJönA adress innafs till VU. J. Ött. förra DÅ ring inom ståndet. Man tyckes emeddlertid icke 2 h