Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1844, sida 2

)rsdag d. I Juni: han lampor 37 minuter vid 120 5. så H dag d. 2 Juni: lin, lampor 30 minuter vid 119 — ., uta rdag d. 3 Jum: rer lampor 36 minuter vid 139 5 ,, eze! idag Mändag hvilade experimentatorn. dag d. 6 Juni: 7 lampor 47 minuter vid 99 51. gån sdag d. 7 Juni: fällt 7 lampor 45 minuter vid 99 — ., a har : nin. r 37 lampor 257 minuter 100 57 R. medelremperatur. Af denna tabell synes nu. att hvarje lampa behöfr vid 10 grader 5 minuter Reaumur medeltempetur 7 minuter för antändningen och likväl verkälldes den af 2ne personer, stundom biträdde af expei mentatorn sjelf. Dessutom synes, att ju lägre temeraturen i luften är, desto längre tid erfordras för tändningen, och att således då storm, regn och köld träffa om vintren skulle det gå betydligt långsamt ed dessa gaslampors antändande. Referenten i Neue amburgische Blätter gör efter tabellen den beräkingen: att om man antog, att 4000 gaslampor af ouensk konstruktion kunde med afseende på ljusfecten då de brände bäst. ersätta 5160 oljelazzpor f vanlig Argandsk konstruktion; sä skulle för att inda dessa 4000 lampor på 35 minuter erfordras 00 lyckttändare, då till 5160 oljlampor 94 antänare vore nog för att verkställa arbetet. Den Rouenska eller Metzgerska methoden visade ig vid försöken dessutom behäftad med en hel hop ndra fel, såsom: a) att lamporna erfordra en mängd prit som förbrännes vid antändningen innan gasen vörjar utveckla sig, b att ljusets intensitet snart minkas och endast hos få lampor längre tid fortvarale, c) att lågan under stundom qvalmade och rök betydligt. d) att vid en ofullständig förbränning en stark lukt af empyreumatisk olja utvecklade sig på ett obehagligt sätt. Lägger man nu till:dessa brister f, och lyten det högst väsendtliga cerdinalfelet att lamporna äro svåra att antända och erfordra en enorm4 betjening. så torde det anförda vara nog för alt bryta stafven öfver denna så mycket beprisade gaslys-s ningsmethod medelst lampor, i hvilka gasen utvecklas. I r Fördelen vid att upplysa gator med stenkolsgas, ledd från en gemensam reservoir är så allmänt erkänd framför hvarje annat upplysningssätt, att vi en-s dast tro oss nu böra anföra a) att man i England anser gas endast kosta 13 af hvad upplysning med oljlampor eller talgljus kostar, b) att hvarje liten l( stad hvars gatu-upplysning kostar 40 Sterling, bör använda gasi stället för olje-lampor. c) att antändoch endast förenad med en ringa tidsförlust, d) att ora af stenkolsgasen är alldeles icke omständlig sedan anläggningen af rörledningarne en gång är gjord, erfordrar den ytterst sällan reparationer. En stad som säledes vill upplysa sina gator med gasflammor jon troligen derföre väl i. att ej med alltför stora förhoppningar omfatta en mängd nya, och innan de in försökte, högt beprisade upplysningsmethoder, hvilka ostast äro opraktiska ellor också användbara under ytterst gynnande omständigheter. Stenkolsgasen torde nog ännu länge försvara sin plats såsom det billigaste och ändamålsenligaste lysningsämne och utan att ringaste akta hvad som kan vara en framåtskridande vetenskaplig forskning sörbehallit att i framtiden skapa nytt och förträffligt, vilja vi endast 3 derom att många uppfinningar bland andra krutet äro hvad de voro ifrån första stunden de upptäcktes, och hafva af intet kunnat utträngas. Efter dessa föregående anmärkningar må det tillåtas oss att fästa allmänhetens uppmärksamhet icke mindre vid hvad Aftonbladet för den 24de sistl. Juli anför rörande lysniag med flygtiga i stället för feta oljor som på sednare tider skall vara kommit i bruk i Amerika, än vid följande, som vi rörande en uppfinning, gjord af en i England nu vistande Svensk, hämtat ur den Engelska tidningen The Mining Journal for June. Helt nyligen har åter en vigtig upptäckt blifvit gjord, som otvifvalaktigt förtjenar att blifva allmåänt känd, ehuru England, som det synes, icke kommer att hafva stor vinst deraf. Vi hade för några dagar sedan tillfälle att öfvervara ett expetiment, att af artificiela Kol frambringa ett substitut för Stenkol, bäde såsom brännmaterial i kakelugnar, smidor och dylika behof, samt tillika att från desamma tillverka Gas. De artificiela kolen. såsom brännmaterial. gåfvo en större och hvitare låga ån vanliga kol. följaktligen en större hetta och mindre rök och lemnade ingen obehaglig lukt efter sig, och bletvo, efter förbrånningen. alldeles förvandlade till aska, hvilket sällan är fallet med de vanliga Engelska SeaCoals. Från desamme artificiele kol, lagde i en jernretort, frambringades ett gas-sken, som i hvithet täflade med det såkallade Bude-Light. Gasen. då den brann. var fri från lukt och då man höll hvitt papper öfver lågan, smutsades allsicke papparet deraf. Uppfinnaren, Herr Ortman, svensk undersåte har redan gjorda anbud på uppfinningens antagande å Continenten, men sjelf ämnar han återvänds till sitt fådernesland och visa sina landsmän, ati materialierne till ljus och värme flnnas numer: allestädes och för ringa kostnad att tillgå. Det blir ingen fråga underkastad att de artifi ciela kolen äfven i England med tiden komma at äga företråde framför andre kol, både såsom billi gare i pris och mera användbara under ångpannor le Herr ortmans gasapparat är portabel och kai nuppsättas i hvilket rum som helst, och ger till it räcklig Gas för ett helt hus. — Tillverkningen a Gasen år så simpel. att hvem som helst kan lägg: hand dervid utan ringaste fara för eld eller explo d sion. En stor fördel af denna enkla gas-apparat å 3-vunnen derigenom, att nedläggande af expensiv d jernrör förekommes, och i följe deraf blir en upp rsättning af Gas, för privat eller publikt beho! mycket mindre kostsamt än den hittills varit. Ryska flottan lemnade Öresund den 28:de den nes och seglade norrut.