— ————ö8————— —ö—————ää—— — — —— EFTERSKORD:). Gölheborg den 31 Juli 1844. Från Stockholm berättas, som du vet, att Bondeståndet ämnar att inom sig bilda en kommittc för granskande af de uppdrag och sörslagzer, som medlemmarne af detta stånd af sina hemmavarande kommittenter emottagit, för alt iksens Ständer förelägga. bå man erinrar sig den uppsjö af motioner, som vid de sistfsörslutna riksdagarne inträffat; den dyrbara tid, som ätkär för att sedan i stånden granska och diskuera desamme, samt de kostnader, som derigehom drabba rikets röstberättigade innevånare: så gan man icke annat, än på det högsta losorda auvenska Bondeståndet, om det låter denna sin lan gå i verkställighet. Ått, synnerligast vid n riksdag, sådan som den innevarande, uppaga Sländernas tid med diskuterandet af molioer utan allt egentligt värde för det allmänna, vore åde otillbörligt och ändamålsvidrigt. Blott de vigtiaste, de mest maktpåliggande böra nu komma fråga; alla de andra må gerna tills vidare lägas ad acla. Dermed är, i det stora hela, inenting förloradt. — Nästan ingen enda af våra Svenska tidningar) r haft något att berätta om den stora folkst, som den 4:de dennes egde rum på allsjkamling) i Schleswig och som bevistades af ellan 44, och 12,000 personer, af hvilka treerdedelar bestodo af Allmoge, som dels från äroch dels från sjermare baäll dragit åstad för t på denna höjd hälla ett slags Allshärjartbing eh utbyta tankar, känslor och åsigter. En samanträngd öfversigt af denna märkvärdiga samankomst torde sålunda interessera dig, och jag eddelar det fördenskull bär nedan, efter de dningar och bref, jag erhållit. Det Skandinaviska Sällskapets tur till folkfesten Skamlingsbanke har i hvarje hånseende så verträffat tillochmed de djerfyaste förhoppninar, att traditionen derom helt säkert nästa är all framkalla en hel utvandring, så väl från Öpenbamn, som från landets öfriga delar, till en punkt, hvilken af en gifmild natur tyckes blifvit Bord till en af de mest storartade och dock tilca intagande, Danmark har att uppvisa, och om för utvecklingen af det danska folklifvet rean har och ännu mera under ärens lopp skall hålla en rik och upphöjd betydelse. Ledsadt af tusendetals menniskors jubelrop, hvilka turligtvis icke gällde de bortseglande, utan det sterländska ärende, i hvilket det drog åstad, gick det Skandinaviska Sällskapet Tisdagen den dre dennes öfver kallundborg till Kolding. der vägen helsades de sörbiseglande på flere llen med slaggning, kanonsalut och hurrarop, emligen från de höga sandbankarne på södra sdan af Samsö, och från det gamla Vesterborgs niner, der en stor del af öns innebyggare i Btita ändamål samlat sig. I koldings hamn ulmottogs sällskapet af en deputation, i spetsen r hvilken t. f. Borgmästaren Saxild stod och om utdelade inqvarterings-polletter på stadens est ansedde borgare och embetsmän, bvilka på et mest förekommande sätt emottogo och förägade de gäster, som voro dem dubbelt köra, ldenstund de kommo i fäderneslandets namn. söoljande morgonen kl. 3 fortsatte Sällskapet sin ksa in i den delen af landet, hvilken i mer än t årtusende har utgjort ett Zrisäpple mellan de gränsande nationezua, och som ånyo tyces vilja blifva, hvad det redan under tideus lopp 4 er än en gång varit: vaggen för den danska ationalitetens uppvaknande till medvetande och andling. Då man fick i sigte de höga bankar, hvilka allt sedan solens uppgång Daunebrogsnan vajat, såg man från alla bill högtdslädda bönder, till fots, ti vagae och till häst, stora skaror strömma mot dena punkt, som ar utsedd till den stora sammenkomsten, och Il hvilken äfven många från den sydliga delen — f norra Jutland och de närgränsende å ade. Med sina sångare i spetsen begåsvo sig öpenhamnarne uppför den branta barken, på vars högsta spets de med festliga helsningar och blande hurrarop blefvo emottagne. Det är näppeligen möjligt att tänka sig en till sådan fest bättre belägen plats än Skamlingsanke. Från dess högsta punkt har ögat en utigt öfver hela det norcostliga Schleswig — ett kt och yppigt landskap med frodiga skogar, hördiga åkerfäll och vackra, rika bondbyar — n stor del af norra Jutland och Fyen, af Österjön och lilla Bält med alla dess härliga kuster ch öar. Rundt omkring toppen lindar sig, omifven af bokoch ekeskog, en smal dal, i hvilen det hade uppstått en hel liten stad af tält, wart och ett med sin Dannebrogsflagga på tält) Forts. och slut från föreg. N:o. I) Sedan denna artikel redan var nedskrifven för I tidningen, har Dagligt Allehanda i ett af sina nummer redogjort för denna i hög grad mårk