Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1844, sida 2

Vid innevarande sessions slut, som för depu-merade kammaren troddes inträffa den 24 Juli, sän notser man 44 eller 45 deputerades utnämning vå ill pärer. ur Madame Lacoste och hennes medanklagade, a-he othekarn Meilhan, ha blifvit frikände af Juryn i ne uch. ö be ENGLAND. de London den 19 Juli. Efter en vidlyftig de-de vatt, som på det hela taget icke var annat än m sn kamp emellan den nya och gamla ministeren, m erhöll Lord Palmerstons motion om strängare fö Mgärders vidtagande för Slashandelns undertryc-he kande understöd af Peel sjelf, som föreslog dess de utvidgande med en berättelse öfver antalet aflja de från 4849 till 4844 af engelska styrelsen i u frihet försatte Negerslafvar; i hvilket skick mo-v. tionen utan omröstning blef antagen. n En Herr Milner Gibson gjorde i Underhuset d den 49 andragande om nedsättande af en co-p mile för att undersöka landtfolkets tillstånd i ss Suffolk, Norfolk, Essex och Cambridgeshire, i s hvilka landskap alla slags brott, isynnerhet mord-r bränneri, voro i starkt tilltagande. Nyttan af si en dylik undersökning bestreds af Inrikesmini-h stern Sir James Graham och debatten varade änli nu vid postens afgång. Bankbillen erböll den 49 regeringens sanction. Sedan Peel kom till styret har ingen ny pår blilvit utnämd. Under tiden ha genom dödsfall utslocknat följande pårier: hertigdömena Sus-s sex och Dorset; irländska markisatet Wellesley; l erelskapen Pleymouth, Ludlow och ONeill samt j haronien Rolle, Wellesley, Lynedoch, Wallace, ! Ludlow Figzerald och Sydenham. Fem bårier li 2 r E V 5 äro dessutom genom arf öfvergångna i andra redan bestående. Detta är ett otvetydigt bevis på den rådande Toryministerens sträfvanden att concentrera aristokratiens makt och anseende. Missionären Wolf är ankommen till Bochara joch der blifvit mycket väl emottagen, men om I Stoddarts och Conollys öde har ingen upplysning I erhållits. BELGIEN. Briissel den 49 Juli. Senaten har antagit lagen om difserential-tullars införande, i oförändradt skick sådan den utgått från representani ternas kammare. Kamrarnes sessioner för 1845—44 äro slutaI de och nästa session för 1844—45 anberamad till den 24 nåstkommande Oktober. TURKIET. Konstantinopel den 3 Juli. Undersskning föres inför stora Riks-conseljen, i anledning afalbanesiska upproret. Wucsitsen och Petroniewitsch äro ankomne till Konstantinopel. Staden Adana i Anatolien har lidit mycket af en öfversvämning. 400 menniskor skola omkommit och skadan anslås till 8 millioner piaster. GREKLAND. AIthen den 6 Juli. Konungen har, enligt konstitutionens föreskrilt, upplöst sitt Statsråd, utnämt den nya senaten samt inkallat kamrarne latt församla sig i Atben, der Senatorer och deputerade hafva att inställa sig så fort ske kan, på det deras arbeten må taga sin början, så snart det af constitutionen bestämda nödiga ansalet infunnit sig. Till medlemmar i Senaten, som, enligt hvad constitutionen föreskrifver, ej får bestå af mindre än 27 ledamöter, har konungen, såsom redan är bekant, utnämt 56 personer, hvaraf 15 från Morea, 8 från Livadien, 7 från Öarne, 7 från Turkiets Grekiska provinser och 4 Grekvän, engelsmannen General Church. Ilvad deras politiska tänkesätt beträffar, tros 6 vara Ultrarappister, 6 moderata Ryssar, 40 afgjorda Maurokordatister, 8 kollettister och 6 utan någon bestämd politisk opinion. För öfrigt äro flere bland dem obekanta män, utan talanger: eller inflytande. Blott en enda minister, Trikoupis, har inkommit i Senaten, emedan han låg under vid valen i sin sådernestad Missolonghi, der han, alla intriger oaktadt, ej erhöll mer än 4 röster. Samma otur bade på samma stille hans sväger Maurokordatos, men denne lyckades det dock alt blifva vald af Universitetet i Athen. Oroande underrättelser ingingo den 5 Juli från Maina, i följd hvaraf det förra statsrådet Mauros dit asgått med särskildt uppdrag af regeringen. i ) , ) ; SPANIEN. Madrid den 42 Juli. Don Lagunas, för detta commendant för Nationalgardet i Saragossa, afrättades jemte I artelemeo Ribeiro och Estevan Miana, kallad General Zurdo, såsom skyldige till det för 6 år sedan timade mord å General Esteller. För att hälla det härösver uppretade folket i styr, är det General-Kaptenen Breton förklarat Aragonien i belägringstillstånd och nedsatt en kligsrätt, inför hvilken hvar och en, som gör försök att störa det allmänna lucnet, kommer att inoo oo. — — — ——— mnoo— MMMM ä —— — ——