— . — FRANKRIKE. Paris den 24 Juni. Jernbane-frägan sysselsätter fortfarande deputerade kammaren. Sedan discussianen öfver banan emellan Paris ock Lyon slutat, vänta 4 andra jJernbane-project på kammaren afgörande. Det ser likvisst ut som om man denna session ej skulle komma till slut med denra vigsiga angelägenhet, alldenstund deput. hammaren, i en viss opposition mot ministeren, antagit tvenne åmendementer ). Dep. Kam. som, sävida ej står att förmå till I en ändring i desamma, säkerligen förkastas i Pärskammaren, i hvilket fall laguskasten aterförvisas till dep. kammaren. som då näppeligen har nagon tid öfrig till deras discuterande. Ett dylikt uppskof anses vara förenadt med stor fara för ministerens vestand. För närvarande vistas i Frankrike 14.265 utländska politiska flyktingar. hvaraf 4500 af staten njuta nuderstöd. Sedan 1831 ha dylika emigranter kostat Frankrike icke mindre än 10 Mill. Franks. Pärskammaren har antagit lagen mot Vinförfalskning. Prinsen a Joinville var den 20 anländ till TouJon och skulle jande dagen gå till segels med sin eskader. I Neuilly göras förberedelser till konungens resa ill England, som dock ej lär blifva utaf förrän il i ) ; I t 12 Utrikes Nyheter. OA — —. September. N ENGLAND. London den 26 Juni. Den svaga majoritet ministeren erhöll vid voferingen öfrer Duncombes motion rörande breforytning. visar nogsamt det ringa bifall detta ministeren beteende skördat. Vid fragans discuterande i Örverhuset, yttrade sig Iorg Denman Lord Chief Justice och en af Englands förste Jurister) i skarpa ogillaude ordalag öfver det förderfliga i denna ät styrelsen inrymda rättighet och proclamerade nödvändigheten af dess inskränkI ning inom trängre och mera lagbundna gränser Härpå nedlade Grefve Radnor, årg der bragt fråI gan å bane. sin talan för tillfället med förbehall att sramdeles få i ämnet inlemna en i bestämdare form atfattad motion. Peel har i Underhuset. i anledning af Lord John Russels förfrågningar. yttrat det engelska cabinettet af det franska erhällit tillfredsstållande förhlariug öfver dess afsigter i Marockauska fragan. Såsom candidater till den lediga Lord-Lieutenanis beställningen i Irland nåmyps Hertigarne af Buckingnam och Rickmond safnt You IIcytesburg. af hvilka den sistnämde lär ha de bästa utsigternaTYSKLAND. Libeck den 27 Juni. Den famöse Kapten Nacktigall. för andra gängen instäld för krigsrätt i följd af mot honom gjorde angifvelser. har nu för er af houom sjelf erkänd tjensteförseelse blifvit dömd till 6 veckors arrest a sina rom. men för öfrigt frikänd. Posen den 17 Juni. Afslutandet af ett nytt cartel-sördrag emellan Ryssland och Preussen bekräftar sig, men hvilka bestämmelser derför ligga till grund är obekant. Konungen af Preussen skall befallt att de förstörda fabrikerna i Schlesien skola så snart sig göra later återställas och sysselsättning anskaffas at de brödlösa arbetarne. Ibland dessa råder en fortfarande gäsning. som stundom koramer till smärre utbrott. Arhetareoroligheterna i Prag tortsoro ännu den 24. Både der och i Schlesien är detta oväsende endast at tillkrifva obilliga och hjertlösa fabrikanfer. som vilja nedsätta arbetarnes redan nog knappa batalnina. fast mangen högmögande gifver vressen skulden och häri vill finna en välkommen förevänning at ytterligare inskränka dess frihet RYSSLAND ocH POL EN. S:t Petersburg den 19 Juni. Storfurstinnan Alexandra, Prins Fredriks af Hessen gemal. är så svärt sjuk att knapt nägot hopp är om hennes vederfående. I herlin var den 24 ett rykte i omlopp att CesareJYitsch omkommit, då bäten, hvari han ville fara kejsaren till mötes, hade kantrat. GREKLAND. Athen den 10 Juni. Borgarkriget är utbrustit i Livadien. Grivas har tillbakaslagit den mot hofom utsände General Stratos och stod förskansad Kravara. Till Stralös, som efter sitt nederlag drog sit tillbaku till Vonitza, är afskickad en förstärkning af 301 ?) Det ena, framstäldt af Cråömiex., utenltängei ledamöter af kamrarns från jernbaneföretagen det andra af Gauthier de Rumilly ansla 62 millioner till planeringens och skenläggningens bestridande å Paris-Lyoner banan. Dett: sednare har öppet ogillats af fiere bland ministrar. ne, på den grund, att staten ej utan att sätt: allmänna crediten i fara kan anskafta den der bestämda smnman.