Från Åed:s siorrespondent. Stockholm den 28 Juni. På sält jag i mitt ista yttrade, är det icke utan stor vigt på reresentations-resormens öde vid denna riksdag, tt man, till följd af frågans lagenliga väckande ch grundlagsförändringens förberedande vid sisa lisdag, kommit derhän, att de syra Riks ånden just nu måste deröfver besluta, samt att Regeringen, derest alla Stånden bifalla den, måte bestämma och motivera sitt beslut angående tadsästelse eller vägran till densamma. Det är ck derlöre, som man har sett och ännu ser Todtycket, aristokratiens och kamarilla-styrelsens änner och hejdukar, förklara det hvilande grundÄags-förslaget olagligt tillkommet; påtvingadt re Stånd mot deras vilja, kränkande dessa tre tänds privilegier, äfven i andra delar än representations-rällen, samt overkställbart, ?DaniksmässigtF o. s. v. De hoppas att genom essa osanna och vrängda framställningar kunha förekomma sjelfva diskussionen, om sörslaels fördelar och brister, samt att få uppväckt ;n sormfråga, som de heldst skulle vilja lösa på så sätt, alt t. ex. proposition å förslagets intagande skulle kunna vägras, eller något eller ågra Stånd förklara sig icke vilja definitivt beluta. För enhvar, som känner våra grundlagar ller läser genom 22 56 och SÅ i Reg.-Formen, ramstår det likväl klart och tydligt, buru re— orm-motståndarnes försök att förklara det nya. förslaget i olaglig ordning tillkommet, är ett sent nonsens. Det är nemligen af dessa stadandens bestämda ord tydligt, att Biks-Stånden, id den riksdag, då Constitutions-Utskottet föreflår en grundlags-förändring, endast äga alt göa anmärkningar mot Constitutions-Utskottets förHag, samt att Utskottet blott ifrån Ständen emotager sådana anmärkningar, som förklaras vara varje Stånds gemensamma tankar; att Constituions-Utskottet, derefter, väl bör söka sammanemka dessa meningar till ett helt förslag, men tt Riks-stånden sjellve då icke kunna besluta örslagets förkastande; att om något eller nägra tånd icke foga sig efter hvad Utskottet, såsom ammanjemknings-utlåtande, söreslagit och ett Her flera Ständ antagit, så skall ett förstärkt constitulions-Utskolt Jenom samfald ansökning örena skiljaktigheterna; och att det dymedelst ullständigt beredda Utlåtandet skall hvila till Rikets Ständers afgörande vid nästa Riksdag. Ut detta har blifvit noga iakttaget vid förra riksdagen; och hvarje bemödande att nu få forwen underkänd, är således grundlagsvidrigt: ty proposition om förslagets hvilande har vid förra iksdagen blisvit af alla talmän gjord, och alla Stånd hafva förklarat det hvilande till grundagsenlig behandling. Grundlagen säger: att öfver elt så beredt Förslag skall vid den nästa iksdagen beslutas, och då endast med Ja och Nej; det är: inga nya redaktions-förändringar unna ske. Saken är således klar; och grundlagens syftning är vunnen, som just är, att Ständs-andan icke skall kunna hindra ett grundags-förslag att väckas, att beredas, pröfvas, amt i längre tid lemnas till allmän kunskap Toch en offentlig opinions inverkan. innan de af kiljaktiga interessen ledda Stånds-besluten slutligen få afgöra srågan. Allt hvad Biet, den