Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1844, sida 2

leremot, så tänker jag i morgon presentera mig för er om bord på Anden. Godt,? svarade Plunkett glädtigt, kom och! vi vilja tillsammans fånga den krabaten Paul jones. Derpå gick ban sin väg nedåt gatan och Jones sade leende: Jag säger er, Hr Willby, i morgon skall jag, innan solen går ned, vara om bord hos Kapten Plunkett och tillbjuda honom min sjenst. Här är mitt hus! svarade Willby nedslagen. Stig in Kapten! Han bankade och en ung vacker flicka kom och öppnade. Hon såg yrvaken ut och visade sig trumpen och tvär för sin Herres sena hemkomst. Förundrad lyste hon på den främmande gästen och skulle haft god lust att fråga hvad han ville här. Öppna kammaren ofvanpå, Poll, sade Willby, elda den och bär upp hvad du bar alt bjuda på. Intet besvär för min skull, inföll Jones höfligt. Låt det söta banet, som är trött efter dagens mödor, vackert gå till sängs. För mig till ert contor. Som ni vet bar jag brådtom och vår affär är snart afgjord. Men Kapten, svarade Willby darrande af ångest, jag ville, att Poll — jag ville icke gerna vara så allena utan —. Hvad, Herr Willby, ropade Jones och skrattaI de, skall den täcka Poll hålla oss sällskap? Se, hur röd hon blir, Herre. Ilon vill icke och det gör hon rätt uti; men, som sagdt är, lät benne gå och vill ni traktera mig, så lät det vara ett glas sekt, Clairet eller Portvin. (Forts.)