Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1844, sida 1

Paul Jomes.) Af Theodor Miigge. Fråga Molly, fråga er hustrud, svarade Daid. ade, tror jag, ha redan igenkänt mig. Paul Jones?e( ropade Blawerpoult häftigt. ore det möjligt, ni — ni! den lille John aul, den ärlige Neds son — sonen till min amle vän — en Skotte! och hans band är pplyftad emot hans fädernesland — han kommer — han är — eIngen röfvare! ropade John Paul med efertryck. alag har, vid Gud! renare samvete än alla era Lorder vid Smiraliletet. Jag är en medborgare af de Förenta Staterna, Kapten på ett af deras skepp, en son af den nya friheten. a aStackars gamle Ned!a mumlade Blawerpoult. aHvad skulle du säga, om du finge se din son?d ellan skulle vålsigna mige, sade republikanern stolt, avälsigna mig for det jag kämpat emot förtrycket och oråttvisan, som satt ell pris på mitt hufvud. Röfvare, rebeller! ack! de kalla hvar och en så som krossar deras bojor; det är samma gamla visa som man sjun git i alla tider. Som Skotte hatar jag redar dessa Söderlänningar, men hvad bryr jag mir om min börd? Jag är Amerikanare! Med krop och själ tillhör jag mitt nya sådernesland; ja jag vill förvärfva mig ett namn, och det s fruktadt, att man i London skrämmer barne dermed. a ISe G. H. o. S. T. N:o 67.