Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1844, sida 2

ö ; ensamma arbetsordning, rikets myntväsende,,be iksgälden, indelningsverket, kronogodsen, riut els ordinarie statsmedel, riksbankens sorvalt-å ing, tiondesättning, skaliläggning och markeäångssättning. Angår saken andra ämnen, som iS f Utskott blifvit beredda, skall sammanträde ga rum och beslut fattas. ul Alla beslut, hvarom kamrarna sig förena, an-. es sisom riksförsamlingens beslut, utan att; e behöfva derom sammanträda. I afseende till sa onungens propositioner och Hans Maj:ts rätt, lt sanctionera eller afslå riksförsamlingens belut, är principen alldeles densamme som unÄ. ler nuvarande Grundlagssormer. I fråga Om ih tiftandet af lagar äga bägge statsmakterna inv. tiativet och begge rätt att genom asslag tillinte etgöra den andras förslag. Konungen kan blott sin helhet antaga de lagbeslut, som riksförd samlingen framlägger till Hans sanction; och 1. Maj:t bör höra Högsta domstolen angående agförslagerna, så väl innan han sjelf söresläar sådana, som innan han bifaller eller afslär riksförsamlingens. I fråga om den ekonomiska lagstiftuingen är ingen rubbning i konungens nu ägande prerogativ ifrägaställd. Riks dagsman äger rätt att väcka frågor, iden kammare han tillhör. Äfvenså Utskott. I afseende på förslag till grundlagsändringar och anmärk ningar mot rådgilvarne m. fl., är likväl denna rätt begränsad genom vissa formaliteter, ungefär i likhet med hvad hittills i Ståndsrepresentationen ägt rum. Sättet att granska statsrådsprotokollen, att anmäla rådgifvarne till sörasskedande, att låta åtal ske inför liksrätt, är detsamma, som nu, Riksrätten är likväl organiserad på annat sätt, och sammansatt al ledamöter, valda utur andra kammaren, samt ibland prolessorerna i Juridiska sakulteterna och ibland ordinarie håradshösdingar. För riksdagsmannaskydd 0. s. v., gälle samma föreskrifter som nu; och äro inga nyheter införda i afseende på ölriga institutioner, såsom opinionsnämnden, Iustitieombudsmannen, Trycksrihets-kommitterade, samt ej heller rörande: bankooch riksgåldsverken annan, än i afseende å sullmäktigskapet — en förändring, som vär en följl af Ständens upphälvande. — Resvisionerna af slats-, bankooch riksgåldsverken skola årligen sammanträda den 15 Sept. och kunna till antal vexla emellan 42 och 24 personer. hlott valberättigade kunna väljas till fullmäktige eller revisorer. Man finner af det här ofvan anförda, ibland annat, den principen iakttagen, att den sig upplösande Ständs-representalionen må kunna, under den nya representationens första epok, utjöfva en inflytelse på sakernas gång, som är betryggande för det bestående, för de institutioI ner, som hittills icke ansetts kunna rubbas eller förändras utan konungs och ståndens gemensamma beslut, för de nuvarande standens öfriga så kallade privilegier, så länge de kunna ilrågakomma att bestå, m. m. Detta har man sökt åstadkomma derigenom, att andra kammaren utses af Rikets Ständer under deras sista sammanvaro; och med det veto, som denua andra kammaren, i alla dylika fragor erhållit, kan ändamålet antagas vara vunnet för älminstone några riksmöten. (sven finner man, att med mycken omsorg allt är undviket, som kunde rubba konungamaktens nu egande rättigheter. Det är sålunda ingen omstöpning af det bestående, ingen hastig rubbning i solkklassernas närvarande inbördes ställning, inga fördelar åt nagon klass eller någon lokal, på bekostnad af de rättigbeter, andra klasser eller lokaler nu ega, som i förslaget äsyftas; nej, icke en gång, som deri besordras. Tvärtom har förslaget en synbar syftning, alt göra öfvergången ifrån ståndsförhållanderna till allmän medborgerlighet så len och böjlig, som möjligt; och förslaget visar sig blott med obevekligt, men äfven väl öfveriänkt, allvar, åsyfta verkliggörandet al den ide, som så naturligt ligger till grund för all national-representation, neml.: att denna i skall vara ett sannt uttryck af nationens allmånna tänkesätt, behof och önskningar, deriI det allmänna förtroendet. N genom, att den utgöres af organer, som äga Under patrullering natten emellau den 9:de och 10:de dennes upptäcktes vid Halsvik utaf Öfveruppsyningsman E. Bundsen oeh Kustuppsyningsman Magnusson en misstänkt båt, hvilken genast eftersaties och länge förföljdes utan att dock kunna upphinnas. Men vid Kalfsund bragtes lurendrejarne så i trangmäl, att de kastade öfver bord omkring sexton balar, hvaraf tolf upptiskades af Magnusson. Under beslageanspråk äro de tagna varorna inlemnade till Confiskatinonc-klantarot GAmUHUAA I re — 2 Ö