Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1844, sida 1

aNej. men jag har läst det och talat vid menniskor, som varit ögonvittnen dertill. a eDe ha ljusit för att skymfa det gamla Englanda, sade Willby. aMlen om ock så vore, som de pasta, så är det rätt och på länet när icke nog, ty annars hade vål de missadarne lalsit till soso. a allur heter den der sjörösvaren?d ropade Blawerpoult. Ögpaul Jones, så heter den skusken a, svarade Willhy. apaul JOnese. mumlade Blaweryault. allär i bladet är han beskrisfsene, sortsor Wilby. betf är en ung hal, ull födseln skotte. 0 aEn skotte?d( ropade den gamle. alllan är stor och grof till vexten, beslutsam loch djerf ända till öfverdåd och har en förlärlig kroppstyrka. Man har sett honom på fen sång fökta med 5 och sträcka dem samtNi gen döda för sina fötter. Mla försök att bemäktiga siz honom ha misslyckats, ehuru elt höst pris blifvit satt på hans hufvud och de lW sta och raskaste karlar sökt att sörtjena det. llan skickade dem hem med blodiga bufvud, eller visste han att undgå dem, ty han år likaså tapper som slug. Hans skepp har! än aldrig blifvit opphunnet, sådan snållseglare är det, och huru vild och blodtörstig den mördarskara än är som trampar hans däck, vågar dock ingen med en enda min motsäga Paul lones, ty alla darra de sör bans blichar. ebet måste vara en grufvelig menniskas topade Mary och knäppte ihop händerna. . I Whitebaven finns en sjöman som varit d