Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1844, sida 2

tt till landet införa capital utifrån. Oss 8 es att ifall det är behöfligt, borde det hälld sverlätas åt enskilde, att göra det efter han llt som behofvet kan kräfva, än att lata Stf en befatta sig dermed. bet är sannolikt, 2 a det sker genom enskild atgärd, kommer d tt lända mer till Landets bästa, i det indi uella planer till productionens förökande, isy erhet jordbrukets förkofran, dermed komi it utföras. En större production af Land venne bufvudexportartiklar, jern och pla or, skulle icke sillvägabringas genom mera li ade penningtillgångar. De förbättringar, s enom Statens inblandning blifvit foretagne, hå a just icke varit synnerligt fruktbärande. Vi kunna icke finna fördelen at att hal omlopp silfver i stållet för pappersmynt idt nemligen sedlens silfvervärde befinnes danken. En sålunda tillvägabragd omskapning af vi 1 inanssyslem, skulle ingilva det förtroende wF ikes, all vi ej voro utsatte för faran al sta omhvälsfningar genom pappersemissioner, som wo grundade på silfvervaluta; och om de sla sormänsråtterne blefve upphäfne, så att J. inteckning blefve en verklig, obetviflad såkerhh hvilken, då så påfordrades, kunde raskt wF kas och till sitt fulla belopp utsås,) — al vi det vara ganska visst, att de stora ensl de jordägarena skulle utan svårighet kunna halta lån utrikes, till hälften af sista köpes lingen för egendomen. be mindre hafva tyv ånnu icke lärt sig att lägga capital i jord och att hjelpa dem höja sin egendoms no nella vårde, bidrager icke till frawbringa af större produetion. Detta tro vi skulle äga elt stort företr framför en på en gång skeende införsel af 2enom en sammansättning af indiviter; äf om de, olikt lIypothekskassans forfarande, of sahades att inskränka sig till de soreslane l: på land egendomar, i stället för ati lata ut da stora qvantileter på Discontmarknaden af St holms och Gotheborgs börser. Alla skyndsamma ändringar borde undvif. och såväl tillokning som minskning i cire tionsmedel, borde ske så smaningom som I ligt.) j H — Om rörelsecapitalet borde beräknas efter f mängden, så skulle hvarken Englands eller Fri rihes sorsla sor Ryssland. Ni anse det icke vara problematiskt alt eg i ; I liz allmän penningbrist icke existerar samt oss hafva ådagalagt detta genom det fact att i var import ingen minskning af betyg ihet ägt rum. De handlande skulle nog un slata att importera, om de sjellve vore i (nad af pengar eller om de trodde att d safnåmare ledo sådan biist på dem att de kunde betala hvad de köpt. Alt under nästlidna året de allmänna ir seringarne förbättrat sig, äro vi i tillsalle erfara af Stockholms och Gåtheboras sornå handlande hvilka hafva affairer med det jaf landet. Ochså är detta alldeles iche p lande, då vi sett alt circulationen var ung lizen densamma. Det må väl anses gifvet, att det är ens nad emellan -strypsystem och ett anti-uttömn system. Det, for hvilket vi hår föra 1: har här aldrig varit försökt. De olyckliga v ningar, som upphommo af den hastiga in ningen af Gotheborgs och Malmö Disconter ro en soljd af alt detsamma icke blef anvä beremos gjorde uttömningssystemet sig gall s alltifrån 4790 till 4810 och det med ska olychsdigra påföljder, samt har äfven försökt i andra länder och alltid fört samma bestämda resultater Vi saga nu afsked ifrån ämnet, hvari vi f ställt var åsizt. Andra äga rättishet att deras. De debatter frågan framkallat i Engl Parlament och dess sluttiza afzorande der, na ej fela att lemna begrundmngsvärda I rialier åt dem till hvilkas vistiga kall de rer alt asgora sragan för Sverige. ) Vi hafra sett bvilka svåra följder pappers uts ning och capitalers snabba importerande h America, ett land som vida mer än Sverige ä sig åt production. Resultatet var en ökad con tion, vida öfverstigande den tilltagna productic ) Vi böra icke ur derlara att här rätta ett fel ferställningen uti uppsatsen den 27 April, de fe — . RA cs 1 — J 1 ÅA