Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1844, sida 2

öra än strångt vederlägga de mot oss ytitralee stridiga meningar, allt som desse kunna, inder framställningen, komma att möta oss. I motsats med insändaren, anse vi det vara s allrastorssta vist att myntets reglering geom hanken betraktas såsom en ren banhfråga. vi tro icke att uli våra svenska förhållanden ihes något som skulle tvinga de allmänna laear hvarefter de ädla metallernas lopp rättar sig i hela verlden, att ändra natur, och Å allså Sverige skulle häri gälla som enda undantaget. Dersor tro vi ock att andra nationers exempel häri är af ganska stort värde: ja, äfven exemplet af en sådan nation som man förebrått att hafva följt en materiel statskonst uti en så materiel fråga som den: hvad böra vi göra för att skaffa oss silfver, och — sedan vi sått det, hvad bör ske för att bibehålla det?) England, säger man, lider af osverproduction, och derför kan det, som för England är bra, vara dåligt för Sverige. Men all osverpro duction är, i mercantilt bänseende, relativ och alltid ombytlig. kor närvarande t. ex. finnes der ingen öfverproduction, emedan hvad som produceras icke motsvarar efterfrågan. I foljd häraf tro vi att den plan med hvilken Sir Rob. Peel upptrådde i Enaland, är förtjent af största uppmärksamhet och skall ofelbart älven röna den af alla dem som komma att besluta om nya åtgärder i afseende på vårt penningväsen ; planen skall befinuas stå i nogaste samband med de principer vi redan framställt, och i detaljerna föga atvikande ifrån den som är föreslagen i Herr Gladstones bref. lIlufvuddraget i denna plan, använd på Sveriges bank och dess ställning den 34 sis lidne December, samt oberoende al dess mojliga fram tida ans )ndande efterhand äfven på privatbankerna, i det man gjorde det till deras eget in tresse att sprida hulvudbankens sedlar i stål let för att emittera egna, vore följande: Bankens sedelsorbindelser utgjorde då 21,000,000 Med tillägg af innestående medel 4,000,000 circa Rdr 25.000,000 e Melalliskt värde 4 0 8.000,000 Nu skulle banken delas uti två tydligt skil da afdelningar, med två helt och hållet shiljak tiga funktioner, liksom vore de två serskilde banker: 110 en bepositbank, sunderad helt och hål let på sillver och guld, lik Hamburgerbanken dock utgifvande sedlar för de contanter de emottar, i stället att i böckerna creditera in såttarne; — och 2:o en Diskontbank, drifvande sin rörelse li kasom hvarje annan privat — icke sedel emitte rande — bank, med ett visst fastställdt, banker tillhörigt, af staten garanteradt capital, hvars ma vi mi-belopp här borde utgöra ungefär 17,000, 000 och för hvars silfvervärde a 428 sk. Staten, an lingen, som sagdt, blott garanterar, eller utail ver obligationer för metallvärdet — circa 6 l millioner , hvilka — obligationer banken hord kunna få sälja, ifall så påfordrades, likväl en dast för att inlösa sina sedlar. For att änn skarpare från hvarannan skilja de tva Banker na, borde Staten behålla N.o 4, ensam, oc kunde i N:o 2 till en del upptaga privala ac slicågare. Den metalliska valutan borde tagas ifra iden sednare och ofverlemnas till den förra — Giro-banhen, hvilken i stället skulle ge Discon! banken sina sedlar, till ett belopp af 8,000,000 i Desse, tillsammans med det nya, isilfver ga 125,000.0 capitalet af 17,000,000, utgör 25,000,000 eller beloppet af bankens nuvaran Å förbindelser i sedlar och innestående medel Ingen rubbning uppkommer da i förhållande na, och Landets cireulationsbelopp skulle hå danefter troget följa handelns gång. Emedan bankens rättighet att utgifva sed lar blefve inskränkt inom en viss gilven gräns blefve den följaktligen, som sig borde, förbun den att ifrån den tillatna emissionen a 7,000, 000, afdraza de deponerade medlens be i lopp, 4,100,000, för hvilka ett motsvarande se delbelopp borde blifva afsatt, eburu säkert de län må kunna vara att en del deraf ick i komme att utkräfvas. Giro-banken komme naturligtvis att utsilv sedlar endast för det silfver och guld den sic in, och att förstöra dem då metallen som d representera togs ut. Detta jemte den föreslagna Reformen i af seende på läåns beviljande vore nu det son I skulle utgöra den egentliga bankfrågan. Skad att vi icke besmna oss i en så foördelakti ställning som den hvati Englands bank nu är för att verkställa ändringen, ty vi äga mycke mindre ådla metaller i proportion: men hva vi hafva är tillräckligt om det blir rigtigt an vändt. En annan fråga, men alldeles skild ifrån bank frågan, är, huruvida det kan vara erforderlig I i I ) Franska Banken kan äfven anses följa det ma teriella eller metalliska systemet. Författaren til FE oe 1 Fa FS 2 4