lisva detsamma för sig och lyfta sig sjelf in sö samtid och esterverld. Hvilken berrlig solkoch surste-spegel ha ej Förf. framställt i dessa afhandlingar; mer huru minga rätta sig efter den bild, som fram ställer sig deruti? — Hvilken skarpsynthet utvecklingen af orsaker och följder! — Säker bar det ej undsallit den uppmärksamme läsa ren. Vi känna det Sock sa djupt, sedan vi nu slutat den svenska bearbetningen och tillämpningen deraf, att vi ej kunna afhalla oss att yttra det. Lik en verklig siare har Murhard skrit. vil för alla tider, folk och regenter. Måtte de inprägla hans läror och följa dem! De skola, om de höra denna politiska profet, lika litet gå vilse, som isratliterna pjort det, om de hört sina religiasa profeter, och de skola säkert gå framåt i yltre och inre hänseende. Måtte regenterne och de stats-kloke besinna, alt likasom verldsalltet sammanhålles ej blott genom centripetalutan jemväl genom centrifugal-kraflen, så hunna staterna också ej ledas och sammanhallas blott genom centralisation, utan såsom i verlden allt är skapadt för ett och ett för alll, så måste, äfven i politiken, en verka för alla och alla för en, allaunderstödja alla och allt fll uppnåendet af det gemensamma målet: hvarje enshildts och allas samfaldta lycka och refnad, och som allt stort är enkelt, så är nedlet till detta stora mal det äfven; det utalas i de få orden, den sanna historiskhetens princip: känn och begrip din tid! Och skule ej den, som så uppvext deri, som Oscar I, atta och lölja denna regel! Det vore att alltör mychet misstro hans förmåga. Vi vilja då hoppels dagar säga till honom, som till sitt ralsprak valt nära nog hvad vi uttalade i vår nedborger liga adress till honom: Ralt och Sanung : Till Dig med trogna blickar Ditt folk, o, konung! skådar opp, och dig sin hyllning skickar och bygger uppå dig sitt hopp; Du skall oss icke svika, ge alla lika skydd, behandla alla lika, då blir Du äfven gerna lydd. RER SER ITNE Rn