Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1844, sida 1

E et uTSFåSlA Föreläsning. ) Al M. G. Saphir. (lidllen på Theutern i Wien) Detta vare nog sagdt om den unga verlden, den sköna verlden och männerna i verlden; och u kommer frågan: Hur förhåller det sig med en lärda verlden? ben lärda verlden forekomler ung ssom en, hvilken står i en mörk gång. ed tvenne utzändar. Vid den ena ändan ser n på afständ en punkt af det förflutna, vid en andra en punkt af det tillkom mande, men ell star han i mörkret och vet intet af det ärvarande! Den lärda verlden eger i sitt rum alia verlar: sornverlden, efterverlden och samtidsverlen; men när den kommer i stora verlden, ar den ofta ingen verld. Det gilves tvenne stora frågor i lifvet: hvarskulle i morgon halfva verlden lefva, om i dag hela verlden blef dygdig? och: hvarskulle den lärda verlden lelva, om inga orda funnos?? — Visserligev lefva flera meniskor utan vetande än af vetande, och om la menniskor visste hvad få veta, så skulle hafva, hvad alle hafva! och det shulle da isvas den frågan i lifvet: hvartll gagnar det ig att vesa, hvad hvar man vet: Schiller säger : det gilves ögonblick i menskga lifvet, då man har rätt, att ställa en fraga II ödet ;Denna fraga till ödet är bland de ittraste i lifvet, ett bedröfligt: hvarföre och )Se G. II. o. S. T. N:o 58.