Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 april 1844, sida 2

gen förlåtelse för sin make. men onkeln, som fikade efter sin myndlings feta arf, vägrade nu, att åter släppa henne. Han lät föra henne till baka i ett kloster, hvarur den unge de Boscq med sina vänners hjelp ännu en gång enleverade henne. Den stora processen började ånyo, Parlamentet i Paris fälde en dom till de älskandes förmån, men Anton de Calvierre appellerade och genomdref att en annan dom utföll, enligt hvilken Charlotte skulle återföras i kloster, och den tidigare domen emot de begge de Boscg fadern och sonen, som dömde dem till att lesvande rådbråkas, sättas i verkställighet. Så sto do de älskande efter 10 års förlopp, oerhörda kostnader och oändliga lidanden äter på samm: punkt som i början. Den unga frun, som un der tiden fött en son, föll i en farlig sjukdom: den gamle de Boscq dog. Då vände sig plöts ligt ödet; Prinsen af Conti, som interesserade sis för det unga paret, berättade konungen saken: rätta sammanhang, och Ludvig XIV casserade di alla förut fällde domar, förklarade Fulerands oct Charlottes ägtenskap för giltigt, deras son såle des för äkta och dömde Anton de Calvierre til rättegångskostnadernas betalande. —00 — — — Den namnkunniga M:lle Lenermand skal hafva spått Bernadotte, dä denne endast var Re semenis-Ådjutant, en krona. Bernadotte tillför säkrade henne i ett bref, som skall vara i Victo Hugos ägo, en årlig renta af 4000 Fr. i fall spå domen gick i fullbordan. Blifven Konung glöm de Bernadotte sitt löfte, men hans Drottning lå bevist sig mera tacksam.