Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 april 1844, sida 2

örlanigt fel, att visa ringaste tecken till sinuesröf Ise förr än Gawtrey utropar: Det är intet sannt, drie r Favart! och sedan detta namn blifvit utaladt få an ej tid till nagot annat. än emottaga dolkstöte FRANKRIKE. Paris d. 4 April. Deputerade kammaren h ntagit lagförslaget om bestraffning af förfalst ing af viner och spirituosa. — IIr Garnier Pa es förslag om convertering af 5 09 räntor var förkastats. — Med en majoritel af 6 röste ar kammaren beslutat att taga i öfvervägande örslag af Hr Chapuys de Monllaville om upp väfvandet af stämpelafgisten å tidningar, hvi sen lär uppgå till icke mindre än 5,600,00 er. årligen. Militärer af alla grader äro genom en 0 Ire af krigsminislern förbjudna att deltaga 2 någon subscription, utan förut erhållet til stånd. Den för sina liberala grundsatser så känd Journal de commerce har med en ny redactio den erhållit, äfven ombyst opinion, och luls nu märkbart åt den ministeriella sidan. Samtliga Subseriptionerna för Guadeloupe inbragt 4,055,917 Fr. 84 C. ENGLAND. London den 35 April. Den vanliga qvarta berättelsen öfver Statsinkomsterna under dr med osvanståcende dag tillåndalupna sinan qvartalet utvisar ett åfverskost af 525,054 4 i jeis— sorelse med det motsvarande qvartalet af för året. Det hela, med samma daz tilländal na, finansåret har inbragt 4,518,167 2 n än det omedelbart föregående sinansäret. ta resultat rosas, på allt upptänkligt sätt, de ministeriella bladen, som deri naturlig vilja se frukten af Peelska sorvaltningen. positionsbladen anmärka dock, alt utan ( tryckande inkomstskatten i ställe för ett p ett minus skulle visat sig i statsinkomsterna SPANIEN. Madrid den 30 Mars. Man väntar utfärd det af en amnesti, den 27 April, Exregen nans födelsedag. Pretendenten Don Carlos, regenten Espartero, Exministern Oloozaga, skopen af Leon och General Cabrera blifva, modar man, de enda undantagen, som ickg tillgodonjuta denna amnesti. — Gonzales Br skall, till Narvaez stora förtret, vetat att skaffa sig Exregentinnans ynnest, oaktadt hvad han förr försyndat sig mot henne. minstone talar man icke mer om något m ster-ombyte. De förnämste insurrectionscheserna i Cart gena ha kommit på flykten. Staden harl mycket under belägringen. ij ITALIEN. I Franska Exkejsarinnan Marie Louise har gamla dagar blifvit bigott. Genom ett ediclt den 20 Mars lemnar bon Jesuiterna tillträde sitt hertiggome Parma och tillåter dem alt gr da ett kloster i sin hufvudstad. Åfven ha de philosophiska sörberedelseanstalterne I den elemenlara undervisningen ölverlemnats orden. j Österrikiska Italien börjar äfven att visa roliga symptomer. I Lombardiet ha många I resterinsar ägt rum. bet påstås ock att en sa mansvårjning upptäckts ibland Österrikes ga viska truppar i Italien, hvarvid 200 Ofåce I re, deribland 20 Italienare, blilvit comprom terade. Under sådan omständigheter väcker mycken uppmärksamhet alt 2 österrikiska rinofsicerare, söner af Amiral Bandeira, fly ill corsu, der de förklarat deras politiska gru satser vara motivet till deras flykt. TURKIET. Konstantinopel den 20 Mars. Porten slutligen, sedan äfven Preussen i renegatsräs slutit sig till Frankrike och England, beqvä sig till att afgifva ett skriftligt löfte att i st Utiden icke låta anställa nagra afrätiningar suels orsaker. Härmed voro de 3 mak nas sändebud belåtna och frågan kan såle anses för löst. Portens eftergift skall dock dast varit skenbar, ty det tysta förbeballet blifvit gjort att för framtiden lörvanäla dö straffet för renegater i åfslids galerslasvcri. Staden Damaskus bar gjort ett försok att ä ra sig oafaångig af Porten. Complotten, it rojd, blef tillintetgjord och de; sammansv na tillfångatagna. i Ryssland har nu af Porten erhåliit den 14 ge fordrade Fermanen, hvari Porten öfverlå sina rättigheter på de kaukasiska bergsländes at Byssland. —— .s —