en ljugosemarig kapten. Han försökte mianzi att göra vald på sig och återhalla en tår, som en ljuf rörelse ville framtvinga; ty liksom den ädla unga drufsaften under sin starkaste gåsnins sönderspränzer äfven det sastaste kärl, för att få luft, så bröt äfven denna manliga tär sig oemotständligt bana; — fuktades icke till och med de gamla veteranernas ögon, vid hans sida, då kejsaren tilltalade dem så här: ST han gatt på bra, gossar, kejsaren, er far, vär nöjd er! Bertrand hemtade sig nu hastigt och hann ännu innan Napoleon aslågsnade sig utropa: Den dagen, då det blir förunnadt mig att dö för eders Majestät, skall jag anse för den skönaste som kan tändas! (Forts.) — ——— — YVynastier i Frankrike. Man har i franska historien observerat att om tre bröder reIzerat efter hvarandra, en plötslig dynastiförändring inträffat med den tredje. Philip den sköne efterlemnar 4 söner, af hvilka 3 efter hvarandra bestego thronen. Med Karl den sköine utslocknar linien Capet och huset Valois kommer till regeringen. Henrik Il efterlemnar åter 14 söner, hvaraf 5 regerade efter hvarandra: derpå kommer spiran i Bourbonernas händer. Rikligheten af denna ödets underbara combinaItion har ock i våra dagar visat sig: först Ludvig XVI, sedan dess broder Ludvig XVII, och efter honom den tredje brodren Carl X. Derpå följda den Orleanska dynastien. — — I