AÅAltonu den 23 Mars. Denna dag har härstädes på morgonen anstälis ett tumult af enjis bop jernbane-arbetare, som medelst väld ville I til tilltvinga sig en begärd lönfärhåjning. Militäar ren terstälde dock genast lugnet. kborsdh, utgångna, som det med all anledning förmodas, från Baiern, göras i Österrike st alt förmå dess regering att mot Custaf-ådolls o: stiltelsen vidtaga samma åtgärder som i haiern. si AT Österrikiska regeringens vanliga moderation ar dock alt förvänta, det den välmenande ass-se sisten icke kommer att uppfyllas. Ålsärden i k. ealern tillskrifves uu on Biskop von Keisach, jär påfvens omedelbare organ i Tyskland. h ITALIEN. el Turin den 6 Mars. Grunden är load till entst jätteartad bro öfver Sesia, till kommunikationens d lallande emellan Turin och Milano. — Den sor b Tunis bestämda flottan ligger fortfarande i Cad aliaris hamn, emedan så väl Frankrike och England som Neapel önskat det expeditionen matte ll uppskiutas. brankrike och Epgland sågas ge2 mensaml ärna intervenera i denna tvist. 0 Beväpnade band skola åter visat sig i Imola in och Ravenna, men genast blifvit skingrade afid trupparne. Ur Rom föga dock jemt truppar till!s de nordliga provinserna. Ik GREKLAND. i Athen den 6 Mars. Grekiska nationalförsam-!y i i I lingen bade den 2 Mars slutat pröfningen af i konslitutions-utkastet. som derpå osverlemnades ät konungen för att af honom gillas och sladfästas. Vid bestämmandet af första kammarens, ! eller senatens sammansällning har den honser-Al vativa principen, väl icke utan engelsk och fransk bearbetning, gjort siz gällande, så att nationalförsamlingen elter mänga debatter och omrostuingar kommit till det beslutet, att ckonungen utnämner senatorerna för lisstid aenom ett denret, som mäste kontrasigneras af minister-konseljen. premierministero Metaxas och kultusministern schinas ha uttrått ur ministåren: den förre, att döma af hans egna yttranden, med anledning af det insiptande utländska diplomater uto Vade på nallonafsärsamlingens sorhandlingar. be ledigblisna portsåljerna har konungen olverlatit at de andra minislrarne, och presidentskapet åt sjöministern Constantin hanaris; nagra nya ministrar tros icke blifva utnämda förrän nationalförsamlingen åtskilts, då nog en helt och hället ny ministere kommer att bildas. l SPANIEN. i Madrid den 42 Mars. Fullkomlig bekräftelse: har ingått på underrättelsen om Alicantes fall. Bonnet, inseende omöjligheten att längre halla sig, isynnerhet som hans anseende hos insursenterna dagligen aftog, lemnade den 6 med ett rinaa följe staden, under sörevänning att anställa en recognoscerina. Första linien af belägrings-armeen kom han lycklizt igenom, men vid den andra blef ban igenhänd och emolltogs med en salfva. Dock undkom ban älven här, men blott för att sedan blifva tillfångatagen, hvarmed lär tillgatt salunda, att ban, anhallen af en på fältet arbetande landitman, väl försvarade sig mot denne, men öfvermannades och greps af on tillskyndande rytteripiket. Vid tillället skall han haft 47,000 Realer hos sig. Ryktet om hans flykt ombord på ett engelskt fartyg berodde på en namnjörvesling. Sasnart Bonnets flykt blifvit bekant, öppnades genast portarne till staden, som gal sig på nåd och onåd. Den 8 lät General Roncali, i närvaro af sina truppar, susillera Bonnet jemte 25 andra fänena insurgenter. Efter fusilladen utgaf Roncali en Bando, hvari det beter: åSolGdater! den dom, hvars verkställande ni ölvervarit, är förskräcklig; gifve himlen, att det blesve den sista, hvaröfver vårt olyckliga sådernesland har att beklaga sig. Matte de förbländade öppna deras ögon. ve dem, som icke tro, att revolutionernas aera är förbi! Måtten ni, soldater, hafva v rit de, som slutat den, sortsaren att uppföra er så som ni hittills gjort och rädden eder Drottnings thron. Icke nog med denna blodsdom; från alla håll inlöpa underrättelser om afrättningar: de modererade, som gjorde Espartero så håstiza sorebraclser för grymhet, låta nu deras landsmäns blod flyta i strömmar. Insurzenterna i Carthagena gjorde den 4 Mars ett utfall, som icke blef af några vidare följder, än alt förlust å folk leds a bada sidor. Uster klicantes fall stod Roncali i begrepp att begilv: sig till Carthagena, för alt i gemenskap med Generalerna Concha och Cordova verkställa denna stads underhufvande. h — I H I I i