Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1844, sida 2

tråsen för dagen är: llertigdömet Limburgs adninistrativa skiljande trån Konungariket Nederal länderna. pe TYSKLAND. st Berlin den 44 Mars. bet beryktade Cartelfördraget har blifvit förnyadt emellan Preussen u och Rassland, hufvudsakligen på samma grunk der som förut. se DANMARK. 9 Kopenhamn den 46 Mars. Emellan bufvud-IR staden och Roeskilde kommer en jernbana alt anläggas. — Från Norra Schleswig ha inkom8 mit 2 petilioner till konungen med anhällan ) 5 om det Schleswiaska ständernas framtida samf mankomster måtte hållas i Flensburg, och att danska språket måtte inrymmas samma rättigheI ler som det tyska. — En tysk tidning innehal f ler det till det otroliga gränsande ryktet, att man i Nordamerikas Förenta Stater vore betänkt! på, alt, så vida Danmark icke i godo kunde si förmås till någon modifieation i Sundska tullen, t med våld tilltvinga sig fri passage genom Sundet. ITALIEN. :d Neapel den 27 Febr. Konungens broder, Grefven al åquila, är afrest till Brasilien, för att. förmåla sig med Prinsessan Januaria, syster till brasilianske Kejsaren Dom Pedro Il. I påfliga staterna är, utom i Ancona och holo-na, hvarest fortfarande råder en stark såsning, lugnet aterstält åtminstone till skenet. TURKIET. l Konstantinopel den 28 Februari. Ulemas slagkloke), som blifvit hörde, rörande det religiosa i den engelskt-franska tvisten, ha förklaval såsom stridande mot koran att, som kngland och Frankrike i deras till Porten ingilne noter yrkat, alskassa dödsstraffet för religiösa sorbrytelser. Folket, som annars altid är likgiltigt för alla politiska frågor, tager lislig andel! i denna och armån drömmer om ett heligt krig mot de otrogne till religionens försvar. I Oroligheterna i Syrien sortsara. Skildringen af tillståndet i Macedonien och Albanien är icke heller lugnande. i SPANIEN. ; Madrid den 7 Mars. Drottningen och hennes syster lemnade den 6 hufvudstaden, för alt bezispva sig till Aranjuez, enkedrottningen till mötes. Ett rykte var utspridt om en ny sammansvärjning, som upptäckts och hvars mal skulle varit att medelst en helfvetsmaschin a la Fieschi befria Spanien från Marie Christine. Detta rykte tros dock vara utspridt af General Narvaez, för att sålunda få en förevänning att skaffa sig af med en hop misstänkta och mot honom siendtligt sinnade personer. Ärresteringar höra äfven till ordningen för dagen. Garnisionen är beordrad att på forsta vink vara sardig. — Elt å Paris börs den 44 gängse rykte säger att efter drottningens asresa från ee 1 —— — — —smm— —— — — — Madrid ett uppror derstädes utbrustit, hvari en del af trupparne gjort gemensam sak med de uppI roriske. el Telegraflipier skola efter fransk föresyn inIH rättas i Spanien. Ähn expedition lär verkligen vara i fråga mot Sullanen i Marocceo. Den kommer, som det -I säges, att bestå af 42000 man, och Prim nämisnes som befålhafvare. Enligt telÄgrasiska underrättelser öfver Bayonne af den 41 Mars, som dock icke blifvit I bekräftade af officiella bladen i Madrid, har garnisonen i ålicante rest sig mot dess anförare Bonnet och lemnat staden i regeringstrupparnes händer. Vonnet sjelf skulle med en ansenlig penningesumma flyktat om bord på en engelsk fregatt. PORTUGAL. Lissabon 4. 2 Mars. Insurgentehesen Bomsim I böll sig ännu den 27 Febr. i Almeida. Ålla denrna plats omeilvande punkter voro besatta af de I kongliga trupparne under Vicomte de Fonte-Nova och Baron de Leira. På gränsen stodo spanelska truppar, som erhållit sin regerings befallning , alt understödja Vicomten de Fonte-Novas open rationer. AA I D 22——