Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1844, sida 1

FI:åÅ g e In om en Urtima ESåLASC(ag. (Fortsättning. I stället att med ett sådant förtroende vända sig till en ny Regeringsmakt, bvars bela våltärd och ära ändock maste bero uppa, att den inför Folket adagalägger god vilja och nagon förmaga, synes Allehanda vilja, att den gamla, blott med den nye Konungen i spetsen, skall förblifva passiv intilldess Rikets sländer, så snart som majligt hunnit sammankomma. Ståndsrepresentationen (det vill säga: de tre priviligierade Stauden, ty nog vet Allehanda att Bonde-Ständet emot dem ingenting kan förma), skulle då få taga helt och hallet initiativet i lagstiftningen: den skulle naturligtvis ännu spela rölen al ombud, at det folk, som i deras Stånds-interessen ball och har sina värsta fiender; den skulle utmärka, genom sina förtroenden, den personal ibland hvilken den nye honungen skulle välja radgilvare och administrationens högre organer. klter all anleduing skulle ju da lagsorslagen blifva förträffliga och Statsmanna-Skolan god! Men Allehanda vill tillika representationens ombildning; vill det nya representations -tförslagets sramgang? vi se det med noje. och det är sor all vinna detta mal som Allehanda förmodligen äfven vill den snara riksdagen; ty se här hvad det sjelf säger: Ena hel annan sak vore, om Konungen — med förtroende vändarnde sig till den nu varande representationen och med känslan af sitt och sin regerings behof, utaf ett verkligt nationelt ströd från en representation. som närmare uttryckte den allmänna national-viljan och som, i följd af sin organisation, egde mera gemensamma och samfälliga, eller rättare mindre splittrade intressen än den nuvarande, — äshade af Rikets Ständer. att de för Konnngamaktens. för folkets och sitt eget rätt förstadda interesse. matte ombilda sin sammansättning och formen för sin verksamhet. Märker icke Allehanda huru det sjelf häri visar sig inkonsequent, och vida svagare för