Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1844, sida 1

såsom början till något bättre, blir antaget, så som erundlag! — Låt det blifva början till dei rad af förbättringar, som Ditt folk så väl behöf ver och väntar af Din regerinz! — Ty, ack oakladt detta är det vigtigasle af allt, sordr. dock alla andra detaljer af administrationen äl ven regeneration. — omgif Dig dersore met soda och kloka rådailvare, hvarpå Sverge, Gud laf! ännu ej lider brist, endast man vet att upp såka dem, och Gud gifve Dig förmåga dertill ty det är nog för en konung att vara stor blott han vet att finna en Sully, som det sade om Din Faders store landsman, Henrik IV Omsatte Du sedan, med konungsligz kraft det ny: lagverket, så för staten som kyrkan; lyste dt domaremakten till det anseende och den akt ning den bör innehafva; hägne Du samvetsfri heten, besordre Du upplysningen, genom skolor: nas och akademiernas reorganisalion, öppne Dt nya vägar för sliten och idoghbeten, genom skrå och prohibitiv lagarnes upphäfvande, slärke Dt landets anseende, kraft och sjelsständighet, ge nom försvarsverkels ändamålsenliga ordnande! Aflägsna allt, som kan väcka misstroende, afunc och split eller rättvist missnöje : hushålla med. eller asskassa alldeles tittlar. ordnar och andr: barnsliga ynnestbevis, som lätt kunna få utseende af korruption; spara på allt onodigt, men p intet nödigt och nyttigt! — Allt detta och änvu vida mer, hvarpå landets väl, ja, nära nog rädd ning från undergang beror, väntar Ditt folk a Dig, af Din mocna mannabrast, och Din blick at hvilken ett s så mångäriet, slant betraktande af Statens ging gisvit tillfälle alt genomtränga dess lilsfrågor i alla detaljer, försäkrar oss derom, att Du från Din höjd, vida bättre än någon annan, förmär ölverskåda det hela, inse bvarje dess behof och sättet att afhjelpå det. visserligen kommer ba att möta manga hinder af dem, som endast sor att göra sig oumbärliga, för att skörda så mycket mer under förvirringen, vilja bibehålla det gamla ramlande kaos ; men, med hlar blick, skall Du snart genomskada dem och aslågsna dem, äfven om Du fordom trott dem vara Dina bästa vånner. Mee anboren hjeltekrast skall Du strida mot mörkrets hydra, den enda fiende, som numera torde upp stå mot folkens upplysta ledare, och kommer del derpå an, heldre falla med ära, än lefva med nesa! — Sådan blifve den förebild, Dn lemnar din: söner och med Jugn förtröstan skola Dina soll molse en ny era — nordens folk äro vana all räkna dem efter sina konungar — en era a! lycka och ära. Med förtroende motse vi derföre kommande dagar under Din ärorika spira, säsom en sann rättvisans staf; vi motse först och sis! alt en nationell erundlag, under dina aushicier skall blifva verklighet, och ett stöd så väl för Svenska folkets frihet som för Sverges thron, oleLämng; hvilken stora minnen svär. va och der ingen komung sofver sig till sin ihra:) Vi bafva ansett det mindre tillständigt att under den afledne Konungens sista dagar, såsom vissa pnblicister, vidt och bredt yttra oss så vål om det förflutna, som det tillkommande. Våra