Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1844, sida 1

Mor Stinas Sagor.) lvem känner ej de många, blodiga härjnin5 Som dessa trakter undergått? Norra Illals kala klippor och ödsliga fält tala derom fr, än historien och säkrare än sagan. Ebnan och ljungbusken betäcka nu till stördelen fält, hvarest fordom högresta tallar stäliskt höjde sina stolta kronor. Manga e berg, som nu sträcka sina åsar utefter legats strand, och antingen i reguliera strackigar tyckas bestämda att mota hafvets erosde vågor och kalla vindar, eller i grusade er antyda skakningar i naturen, som krossat fpmassor och kringspridt dem, s såsom ruiner förfallna fästen, manga af dessa berg voro gäng beklädda med skog, som speglade sin a grönska i salihaflvets boljor. Från bokskones lummiga lothvalf hördes då ofta herdeJans toner; nu höres der blott vågornas meikolisha plaskande mot den ödsliga stranden, eömpagneradt af siskmåsens sorgliga läte. Då pade manget älskande bjerta och kärleken Adde på dessa höjder en säker iillilyat t; nu har beryktade i naren Österberg sokt sig en ad i dess remnor och den resande ser en viss fruktan upp till bergens hemska a bjessor. Under krigets och splitels daAr haha de urllriga skogarne sallit för elden ÅN yxan Manga hånder bortfryckies då från 4 så och skörda bondens fålt. Man sådde MM och trodde sig skörda ära. Denna var Mlydig och kort. Större bade den varit och å5e G. H. o. S. T. N:o 28, 30. 31.