Article Image
TYSKLAND. Berlin den 3 Mars. Konungen af Preussen har förklarat sig för beskyddare af Gustaf Adolfs stiftelsen, så vidt den existerar inom preussiska staterna. ITALIEN. Turin den 27 Feb. Konungen har upptagit ett lån af 4 millioner Frances att användas till anläggandet af landsvägar och upphjelpandet af åkerbruket och industrien å ön Sardinien. — På den rörelse som råder inom krigsministeren, synes affären med Tunis blifva allvarsam. KAUKASIEN. Enligt bref ur Georgien, daterade den 20 Januari, hafva äter Tschetschenzerna tagit en fästning från Ryssarne. Såsom vanligt skedde ansallet om natten, under det en särskild trupp al bergsboerna hade vändt Ryssarnes uppmärksamhet på en annan punkt. Den sörsigtighet och snabbhet hvarmed angreppet utfördes gjorde motstånd nästan omöjligt. Besättningen dels nedsejordes, dels fördes till bergen i fångenskap. I Tschetschenzernas plan med detta företag synes isynnerhet hafva varit att sorskassa sig vapen och ammunition. TURKIET. Constantinopel den 44 Feb. Porten befinner sig for närvarande i ett högst kritiskt läge. England och Frankrike bafva, i anledning af de afrättningar Porten lätit verkställa å religionsförbrytare, affordrat den en skriftlig sörklaring med löfte om att för framtiden afhålla sig från dylika fanatiska kraftyttringar, så vida den vill i politiskt hänseende räkna på något understöd al berörde makter. Finanserna äro uttomda. Bosnier och Albeneser, hvilka tyckas stå i hemligt förstånd med hvarandra, så godt som i fullt uppror; Libanon likaledes. Nissnöjet for den på europeiska grundsaltser baserade conscriptionslagen, allmänt och högljudt. Två sändebud ur Daghestan ha begärt understöd af Portev emot Ryssland. Deras bortvisande ur Constantinopel har begärts af ryska gesandten, som tillika fordrat en ny storherrlig serman, som tydligt och klart utstakar Ryssland rättigheter öfver de kaukasiska länderna. Adrianopel bar hemsökts af en öfversvämning, som skall förstört 3000 hus och för— orsalat en skada på 5 millioner bDiaster. Malet af metropolit i Moldau, hvilken prelat tillika presiderar i Sländerföorsamlingen, har förorsakat mycken rörelse i detta Furstendöme. Ryska Generalconsuln ledde valet genom iatriger och bestickningar på ett Rysslands kreatur. All opposition af patrioterna var förgäfves, och då de icke hade mod, att, säsom en af dem föreslog, anropa Europas stormakter om skydd, så får väl saken förblilva som den är. SPANIEN. Madrid den 235 Feb. Valencia höll sig änuu den 24, men tillståndet inom staden lär vara bedrösligt. Så väl om Valencia, som ännu mer om carthagena äro emellertid underrätlelserna ganska obestämda. Valencia skall begärt all få capitulera, men Roncali fordrar ovilkorlig undergilvenhet. Drottning Marie Christine var på sin återresa till Spanien den 26 Feb. ankommen till Perpignan, derifrån hon, på Baren de Meers öfvertalan, sjöledes skulle begisva sig till Barcelona, der äfvenledes som i Valencia stora anstalter gjorts för hennes emottagande, hvilka dock vida fördunklas af dem som gjorts i Madrid. ((hilbao ha natten emellan den 22 och 23 Feb. flere arresteringar ägt rum, som det vill synas, i följd af en upptäckt carlislisk complott. Oloozaga skall blifvit förvist ur Portugal, och sros skola begifva sig till Gibraltar. PORTUGAL. Den förut meddelade underrättelsen. som var hämtad ur Times och daterad den 24 Feb., att insurrectionen i Portugal blifvit undertryckt, var nog icke så riktig, ty på annan väg erhällne underrättelser af samma datum, gifva vid handen, att den nye polisdirektören och civilguvernörnen i Lissabon, Hr Jose Silva Cabral, broder till Inrikes ministern, afväpuat nationalgardet och arresterat hundratals personer, ätgärder, hvilka snarare antyda ett förvärrande än ett hämmande af revolutionsfebren. Ännuo mer vill detta synas af den omständigheten al! General Bomfim, som i början, tvertemot hvad ryktet förkunnade, undvek att offentligt uppträda för insurrectionen, nu plötsligt ställt sit i spetsen för densamma. I en proclamation utfärdad i hans högqvarter Ålcain den 44 Feb och stäld till Lissabons invånare och garnison säger han sin lösen vara: 4826 ärs constitulionella Charta, Costa Cabrals störtande ocl uppfyllandet af de den 40 Feb. 4842 giln: ———— ——— ————————— —5

16 mars 1844, sida 3

Thumbnail