Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1844, sida 2

ing mindre för Svenska Folket, än aalt vara? ller icke vara In Sedan vi sålunda tro oss, i allmänhet, hafva Å bevisat förmånerna af nu föreslagna represenlaions-syslems antagande, vilja vi atergå till närnare skärskidaude af detaljerna. Fortsättes). ÄÄÄÄAÄAAA ——— Lee Om Gödningsämnen och Åkergödsling. (toftsättumg). Med 10 Cior håsterecrementer bringa vi på akern sl ika mycket oorganiska ämnen som finnas uti 45 Gnr hö eller 90 Ctnr hafra. Detta är tillMV råckligt för ult förse 4 12 skörd hvete med kali MN och phossorsyrade salter. ho-oxoch sardynga ÅA ninehåäller utom organiska ämnen phossorsyrad Sj Kalk, Koksalt, och kiselsyradt kali, vigten varieik rar efter sodringen från 9 till 28 pet. khodyn van håller 86 till 90 pet. vatten. Mennisko evcrementer äro underkastade en noggrann analps al Berzelius; ?4 af dess vist är vatten, F qväfvehalten varierar från 4 2 till 5 pet , 100 d. torra exerementer lemua efter förbränning e 43 d. aska, hvataf 10 d. är phosforsyrad Kalk; och Talk. kj äro de organiska ämnen, som genom träcken komma pr åkern, utan inflytande: på växterna , emedan de under sorruttnelsen . tjena de unga växterna till näring. VNen vr tar man i betraktande at en god jord ej F behösver gödslas mer än hvart die, ble eller 12te är, alt den quanlitet kol som man tillför åkern med dyngan utgör blott 5 till 8 pet al den quantilet man genom skörden srantager den, och att reanvattnet på en tid ar 6 till! 12 år genom kolsyra tillför akern och vexterna vida mer kol än dyngan; si kan man icke uppskatta exerementernas verkan genom de organiska ämnena mycket högt. ben bästa ercrementernas verkan beror siledes hufvudsahligasi på de oorganiska ämnen, som ålergivsas jorden hvilka blifvit borttagna i form af spanmål, rotväxter af grönt och torrt foder. Med kooch får-exerementer tilldelas åkern kiselsyradt kali och phosforsyrade salter, med Menniskaträck, pbosforsyrad kalk och Talk, och med hästens, phosforsyrad Talk och kiselsyradt Kali. Med balmen, som tjenat till strö, tillför man åkern en ny quantitel kiselsyradt Kali och phosforsyrade salter. Vid en sorgfällig fördelning och samling af dynga, ändrar sig åkerns beshalsenhet blott litet; en förlust af en viss mängd oorganiska ämnen (pbosforsyrade salter) är oundviklig, genom fortförandet af Spanmal och kreatur till städerna. I ett väl inrattadt Landtbruk, måste denna förlust ersättas, detta sker till en del genom äng. — I Tyskland anser man nödvändiat till 400 morgen åker 20 morgen äng, hvilken producerar omkring 500 Ctnr ho; med en halt af 6,82 pCt Aska lemna dessa 500 Cinr hö åt kreaturen 3410 6 kiselsyradt hali phosphorsyrad Kalk och Talk, hvilka med krealurens exerementer komma åkern till godo, och till en viss grad betäcka förlusten. Med Aska kan man ersätta hvad ången förlorat. En alltid lika fruktbarhet kan underhälles genom ersättandet af förlusten, men vill man hafva en stegrad production, mäste man äterlemna jorden mer än man tager ifrån den. Man skall häraf slnna att djurexerementerna kunna ersättas genom materier, som innekälla dess beståndsdelar. I Flandern ersättes den årliga förlusten genom att öfverfara åkrarF ne med urlutad och ourlutad trädaska, med fi ben, som hufvudsakligast bestå af phossorsyrad kalk och Talk. Askgödningens värde är i all-AU månhet känd. I trakten af Warburg och Wet-B terau sätter man så stort värde på askan att man icke skyr en transport af 6 a 8 timmars väg. Olika slags trådaska har. högst olika värde. Ekaska det minsta, Bokträdsaska det högsta, Ekaska häller blott spår af phosforsyrade salter, Boktrådsaska 15 af sin vigt, aska af Gran och Tall från 9 till 45 pct. Med 400 s Boktrådsaska bringar man på åkern lika myc; ket phostorsyrade salter som med 460 -Å mennisko exerementer. Aska af hvete håller 76,5 pCt phos. salter, aska af hvetehalmen 11,5, med 400 Bokträdsaska bringar man på akern en qvantitet phosforsyra som är tillräcklis för frambringandet af 4000 halm eller af 2000 hvetekorn. Ett ännu större värde i detta hänseende eger krealursben; ursprunget till benens bestänsdelar, är det foder kreaturen förtära. bå man tar i betraktande att benen innehålla 535 pCt phossorsyrad kalk och Talk (Berzelius) och antar att hö innehåller lika mycket som hvete, så finner man HH att 8 ben innehålla lika mycket som 4000 Å hö eller hvetehalm, eller 20 Å ben lika mycket som 4000 hveteoch hafrekorn. Dyngningen af en morgen land med 40 ben är tillräcklig att förse tre skördar hvete, klösver, Åå rotfrukter, med phossorsyrade salter. Ju sinare benen äro fördelade och desto bättre de äro ä blandade med jorden desto lättare kunna de assimileras af växterna. Det bästa sättet är alt krossa benen fint, blanda dem med 4 delar FA 4