Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1844, sida 2

RR nn CGCLEm 3 miodre särande sätt. Per Bredberg. Insändt. Genom den för någon tid sedan från trycket utgilne andra delen af Bohusläns beskrilning, finnes all läsa hvad man under manga är med eråmelsg hort berättas, om det prejeri, for hvilket Åboarne ä Hvitfeldtska Gymnasiibemmanen äro ständiga föremål, äfvensom den obillighet och orättvisa som dem, tid efter annan, vederfarits. Författaren till detta arbete har, på pag. 157 och 458, ehuru under ett ironiskt skrissätt, dock ganska tydligt, gilvit en kort beskrifning, pa Fogdetjenstens utosning — der beskrilves nemligen, huru gymnasii-sogden verkställer sina syner pa byggnaderne åa dessa Cymnasii-hemman; huru Bonden är okunnig om, när en sådan syn skall verkställas, och osver hvilken förrättning icke lemnas något Syne-insirnment, så alt abwen han blifva i tillfälle att föra någon klagan öfver den orättvisa, som blivit honom öfvergangen, och hvarigenom han, utan barmhertighet vräkes från hemmanet, för det en bräda kan vara lös på en gafvel, eller en legelpanna sönder och 0. s. v. älvensom att behallna hus ofta nästan årligen synas och förklaras bristfälliga, under det många nedruttna aldrig besigtigas, ännu mindre utdömmas och sorlattaren tillägger här den frågan: Kan det icke t. ex. finnas en ogonsalva af hvilken man blifser hlarogd, att man ser tullkomligheter uti ruttna hus, som icke finnas i hehallna hus, och dem ingen khan se? Dessutom säger samma sorfattare alt en arlig skatt af !; tunna koru per hemman upptages under namn af Fogdeskeppa, hvartill icke finnes anledning genom någon känd och sanctionerad öfverenskomwmelse, och att Städjobrelven sällan tillställas någon abo, utan genom en grof extra lösen. Dessa tillvitelser synas vara för grofva, för att kunna lemnas utan afseende, och Gymnasiisogdens visade tystlatenhet, förklarar antingen elt djupt förhärdande i synden, eller en rädsla alt genom en förklaring gifva en ökad anledning till någon undersökning öfver dessa allmängjorda förhällanden. — Gymnasii-Bönderna fästa i detta afseende säkerligen stora förboppningar vid den nye Landsböfdingens omtalade goda vilja och stora formåga att grundligt undersöka och rätta sådane förhållanden inom Länet, hvilka menligt ingripa uti Allmogens rätt och bästa. Man väntar derföre med spänd uppmärksambet, hvilka mått och steg GymnasiiCuratorerne ämna saga, för att sätta Fogden ur tillfälle, att så missbruka sin tjenstebefattning. — Emedlertid synes det, uti osfvannämnde arbete uppeisne förslag, att mot vissa villkor bortsålja Gymnasii-hemmanen till deras innehafvare, vara en lika stor välgerning mol Gymnasii-Cassan, som mot Aboerne, och nekas kan icke, att kuren blefve radical för att hin dra de hitintills öfverklagade missbruken.