eller gå till sinnes, vare sig tårar, anssliga suekar, rysliga drömmar, hos vännen, älskarinnan eller nästan, vore det än sragan om dem sjellva, deras glädje, deras vinst och fördelar? År jag en varelse med hainsmärket på pannan, om jag emot bevisligen lata och ondskefulla? förpaktare förtar oblidheliet, som aktade måns jars och rätt, handel och vandel bjuda? Är jag slulligen hall om jag förkastar idealiska philanthropers innehallslösa ordsvall och intistar Syllas hända sats på min sköld: Aldrig nog god mot mina vänner, aldrig nog elak mot mina fiender? Och likvisst är dena en sanning, ingenting mer skall man ifrån morgon till afton inprågia hos barnet: med sin kärlek öfverantvardar det sig al förderfvet. — Det varma nitet torde du uppskatta något för högt. Om vi för våra vänner skulle omsorgsfullt väga bvarje ord på guldvigt: om vi i vara bref till dem först genomgick alla lärda samfunds ordböcker för att på det noggrannaste underrätta oss om hvarje ords sanna betydelse : verkligen, lifvet skulle då knappt annal vara än en trakig skyltvakts-tjenst för var tunga och våra tankar. NH Lorden drog tillsammans läpparne som förut, bibehållande samma stöllning. — Ilvarje ting vill behandlas i silt slag, sådant säsom det i sitt slag föresinnes. Till och med den ädle hästen han neka dig sin vilja, visa sig uppstudsig och då det sker, misstycker ingen om du griper till sporren eller spöet. Men tadla dig skall man, måste man, om du agade honom med piskan, då du är öfvertygad, att han, just derföre att