Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1843, sida 2

an, äfven om beställningen skedde vid ett visst ruk, det icke undvikas att jernet, ehuru ganka godt och passande för andra behof, alldeles cke är godt för det, hvariill det slutelisen anändes. kn utvidgad kunskap som alsåge afjelpandet af dessa olägenheter, vore således ett nal att eftersträfva så af den handlande som af venske jernlillverkaren. Ehuru denna art. redan tröttat läsarens tålanod anser Ins. sig skyldig taga det än vidare i nspråk, men blott för att försöka ett svar på len frågan: Huru skall tillverkningspriset å Sy. ern kunna nedsättas? Ins. svar blifver: SS a) Genom bättre hushållning. Är det icke srkändt att den vinst Jernverksägaren haft på sin tillverkning vållat att han ej anset sig behöfva eller böra vara sparsam i fråga om utgifter. Har ban haft mera än elt enda målisigte, hög tillverkning, och har han icke för att vinna detta mål, minst sagdt utan besinning, utgifvit sina pennigar. Åro dessa anmärkningar grundade så kan jn rättelse Tölja, och om tackjernstillverkarens uteslutande och bestämda fördel består uli att under minskad utgift nedsålla sin tillverkning, så torde det åtminstone förtjena mödan af en noggrann beräkning af bruksägaren för att, med afseende till locala sörhallanden, utröna om icke äfven han kunde finna sin räkning vid alt litet mera vårda och mindre forcera sin tillverkning. b) Genom minskade afgifter för rättigheten att idka denna näring. Bevillning för malmbrytningen, Tiondejern. (4 pCt af tillverkningen), llammarskatt, afsifter till socknen och presterskap, Uppstads vågumgälder (någon gång dubbla, emedan vissa städer uppbära afgist ehuru icke elt skeppund jern går der förbi eller derigenom), återstående Utgående Tull och Tolag Åc:a utgöra sammanförda ett betydligt belopp; och slutligen c) Genom lättade kommunikationer, som nedsätta transportkostnaden. Huru tungt denna hvilar på jernet, föreställer man sig icke i allmänhet, men Ins. vågar det påstående att öfver bufvud har hvarje skeppund Svenskt jern, under namn af malm, tackjern och slutligen stängjern, mediasil för tillverkaren öfver och ej under Tre IRdr Beo blot i transportkostnad; och härmed star Ins. farväl af den värde läsaren utan att sorbise de svarigheter Svenska Jerntillverkaren torde komma att bekämpa men äfven utan att deltaga i don rysliga spådom, en Insändare i Itidningen Aftonbladet askunnat öfver Svenska Jernhandteringen, emedan Ins. tror att dess IdIkare vilja hjelpa sig sjelsve och såäledes förtjena blifva hulpne och saken i allt fall är af för mycsken vigt för såderneslandet för att icke sortjena Iden högsta uppmärksamhet. .n ... g. : t:ms kant. Fat:ms kant. Fyrkant. Rär. pot. Rdr pCt. Tum. Råär. pot. 2: 12 1: — 6. ee 2: — 12. it 21. 9. — 24. 2. MB, 1: 24. 9. 1: — 6. 1: — 6. — 2i. 3. je — 24. 3. 1 fritt till och med 2 27. — 8. 1. 2: — 16. 2. — 16. 2. Vv, — 22. 3. — 32. — 3. 2, 10. 5 — 40.: — 22 4 :: — 6 1: 16. 8. 1: — 6. 3 1: 16. 8. 1: 40. 11. 1: 12. TN AT 1: 32. 10. 2: 16. 14. 1: 24. . 3 2: — 12. 2: — 18. 1: 36. 1012. VP, 3: — 18 :l: 32. 22. 2: — 12. 4 å: 24. 1 —; . departementen, Friherrarne Lagerbjelke och Lo-visin komma att afgå innan nästa: riksdagens dibörjan, eller måhända rältare, sedan deii bör -jat, och att da ett starkt hemodande skall-gör ras, alt åstadkomma ovanliga kapaciteters inträ-de. Vederbörande skola nemligen ämna, att vi d ME 2 , , dsa siv benågnare till ätskillige länge. förgäfve: -yrkade indragningar och förändringar inom för. -Svars-systemet, och det till och med transpire hrar, alt meningen vore till att sälta dessa re former och några andra, i sammanhang mer -II. k. 11. kronprinsens verksammare deltagand rii riks-styrelsen. Huru: mycket af allt detta ä sgrundadt, eller blott vanliga påhitt för att väc ka nya eller utvidga gamla interessen och gör illusionerna sa mycket starkare, torde väl ick kunna förmärkas förrän stunden. kommer: me vånde sig om: en man stod stödd på sin karbi och betraktade dem.