Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1843, sida 2

SLOUSDVOIdA (1( 01019 44 ER TOR SPE Ivst blifvit, förmodas samma förlust icke kunna uppskatias till mer än 30 å 40,000 Bdr banko. I händelse detta förhållande besannas, och då i bolagels kassa för närvarande finnas omkring 34,000 R:dr b:ko. hvaraf åtminstone 23,000 torde kunna användas till brandskadeersättning al Wexjö innevånare, skulle denna ovanligt stora och häftiga elelsvåda, hyarigenom en hel stad nästan totalt blifvit ödelagd, endast komma att ådraga delägarne i bolagel ett tillskott at 10 cller högst 30 sk. per 1000 R: dr. lläraf hemsar man, å ena sidan, en Ingnande ersarerhet om att risken uti en så beskaffad försäkringsförening icke är på långt när så stor och yäellig, som mången torde hafva förespeglat sig, och, ä en annan sida, full ölverlygelse om den stora nytta för den enskilde och det allmänna, som skulle blifva en följd om deltagandet uti bolaget bieftve allmänt bland städernas innevånare. Zotala försäkringssummnan, som nu utgör något öfver 24 millioner k:dr banko, skulie i sådan händelse uppgå till så stort belopp, att äfven betydligare förluster kunde med högst obetydlig uppoffring af delägarne ersättas. Man har amnärkt, att innchafvare af försäkring i stenhus och andra mindre eldfarliga hus äro, enlig nuvarande stadgarne i bolagets reglemente, för hårdt betungade i jemförelse med innehafvare af försäkring i de mera eldlarliga trädhusen; och sedan bolaget numera inom gg räknar delägare till betydliga belopp ej allenat från rikels förnämsta städer, Stockholin och Götheborg, der busen i allmänhet äro byggda af sten, utan äfven från Skånska städerna, hvarest allmännaste byggnadssättet är horsverke, med tegel eller stensyllning, så är det att förutse, alt anmärkta förhållande, som redan vid boiagets stiftelse utgjorde föremal för stridiga intressen, allt mer och mer skall ådraga sig alln: uppmärksambeten. Det vore onskligt om en rättvis gräns i berorde hänseende kunde till allas belatenhet uppdragas; och för alt i detta hänseende sasta uppmärksamheten på de omständigheter, hvilka hitintills gjort sig gällande och egentligen ligga till grund för roeglementels nuvarande stadgande, tager jag mig friheten framställa följande argumentering. vore det fråga all ersätta sjelfva husen, så vore anmärkningen om cjemn taxering riktig; äfvensom om förutsättas kunde, alt i de äfbrända husen all lösegendom, som deri förvaras, skulle gå förlorad; men dels är här icke fråga om husen, och dets bör, vid större eldsvådor, den sednare förutsättningen icke kunna såsom sannolik eller möjlig antagas, hvarpå Wexjö brand lemnat ett ojälaktigt bevis. Af den lösegendom, som derstädes i de afbrända husen varit försäkrad, till ett värde af 214,820 R:dr banko, har. om uppgifterna derifrån besannas, en sjundedel eller högst en femtedel gått förlorad. Deraf styrkes, hvad som vid bolagets stiftelse påräknades, nemligen: att förlusterna, som komma att ersättas, blifva betydligen nedsatta genom möjligheten att undan elden berga större delen af försäkrade lösegendomen, isynnerhet då, som man hoppas, bergningshorpser uti städerna mera allmänt framdeles blifva organiserade: hvad åter angår sjelfva 1 18. rr bergningen, så är det klart, att, med undantag af det hus, hUsari elden utbryter, densamma icke är på något sätt beroende af husets mer eller mindre eldsarlighet. emedan hufvudsakliga bergningen icke sker utur hus, som redan brinna, utan innan de komma i brand. Om husen således bestå af sten eller af träd är det för bergningen nästan enahanda; utom att bergningen i de flesta fall är lättare i de mindre trädhusen, än i de vanligen flera våningar högre stenoch korsverkshusen, hvilka sednare för öfrigt äro nästan alldeles otillgängliga för bergning, sedan elden fattat uti desamma, i anseende till den fara för husets i störtande, som byggnadssätlet nicdför. Husens mer eler mindre eldfsarlighef har derföre ansalls icke utgöra on rättvis grund för bestämmandet af olika a! et för större brandskadors rsättande: men da ostridigt är, att husets soliditet inverkar på eldens utbrott, och således har infiytande på de mindre eldskadoroa, till hvilkas betäckande insrädeseiler årsafgifterna visat sig vara fullt tillräckliga, så synes det, som hade en billig och rättvis ätskillnad blifvit iakttagen emellan försäkringstagarne i stenhus, korsverkshus och trädhus. Jönköping den 18 Nevember 1843. C. G. Bergenstråhle. Uti förestående artikel har ordföranden i Städernes hrandstodsbolag för försäkring af lösezendom. herr Landshäfdingen och Kommendören Bergenstrahle lemnat en öfversigt. rörande beloppet af det möjligen blifvande tillskott. som delägarne i detia bolag komma att erlägga. för att ersätta förlusten af försäkrad lösegendom. som förstörts vid branden i Wexiö; men då äfven i töljd af denna tilldragelse framställas slutsatser, hvilka antyda. art den nu gällande obetydliga skilnaden vid afgifters erläggande vore billig och rättvis, anser underteknad det vara nödigt. för ledning af allmänna omdömet. nagot närmare genomga detta ämne och jnst från samma eldsvada hämta bevis. för ådagaläggande af obilligheten och orättvisan af afgifternas nuvarande beskaffenhet. Innevånarne i Rikets städer stå i största förbindetse till Herr Land-höfdingen för den ihärdighet ati besegra alla hinder. den uppoffring af tid och den möda, som erfordrats, för att tillvägabringa Bolaget för försäkring af lösegendom i städerne; ett ämne. som varit föremal både för Ständers öfverläggningar och enskildes hemödanden. men utan framgång. intill dess Herr Landshöfdinge Bergenstråhle dervid lade hand. IIAufvudtöremälen för denna inrättuing äro, att alla de premier. som betalies till utländska bolag i och för försäkring af lösegendom. skulle stanna inom fädernes-lamlet; att en allmän försäkring å dylik egendom skulle verkställas, så att vid timande cldsrådor förlusterne ersattes, utan att. såsom hittills. den allmänna välgörenheten behöfde tagas i ansprak; hvarför det stadgades att assurance kunde få eflectueras på summor af jemna tiotal och således ett belopp af endast tio Riksdaler Banco kunna försäkras, och att, genom de sålunda försäkrade stora summorne och en rättvis fördelning uf afaifterne. tillskotisbeloppen skulle blifva så obetydlige, att de skulle uppgå endast till en ringa del af de premier, som ärligen till utländningen erlades. Ått. vid stiftelsen af ett dylikt bolag. de realementariska föreskrifterne och grunderne för ersättning bolag-männen emellan ej skulle genast kunna hestämmas med den sakkännedom, som en lång erfarenhet lemnar. var lätt att inse; och blef derföre vid sammankomsten i Jönköping, då bolaget stifta des, den åsigt gällande, att man ej borde vara nog. räknad med desse grunder, utan endast sätta bolage i verksamhet. i den fulla öfvertygelse, att framtider skulle rätta disproportionen i afgifter. i anseende til eldfarlighet i olika lägenheter, helst pluraliteten a deputerade utgjordes af innevånare frän rikets huf. vndsakligen med trähus bebvggda städer och hvilke