Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1843, sida 2

erkännande af Turkiet som var detta politiska han framför allt borde söka tillvinna den Serviska nalionen, på det dess legitimitet icke mera kunde ifrågasättas af de stora makterna eller dess politiska existence sättas på spel för diplomatens nycker och dåliga lynne. Han insäg äfven, alt Servien, med sitt obetydliga och instängda område, hvilande blott på sin egen styrka, var i behof af en måktigare främmande makts suveränitet: och han r klok nogz alt soredraga det svaga och vacklande Turkiets! framför det mäktiga och allt uppslukande Rysslands. — — Ganska vidlyftiga och svåra underhandlingar — och, som det tyckes, alltid kringgärdale af oÖsvervinneliga hinder — oppnades emedlertid sor detta ändamål med den lösa Portenoch drogo ut ända från 4829 till 4853. Emedlertill hade alldrig, ända sedan 4824, då man mot vissa tryckande vilkor, tvungen af omständigheterna, beviljat det upproriska folket fred, Servien brustit i troget och noggrannt uppfyllande af sina ingångna förbindelser. — Allt hvad det utfäst sig hade med nästan religiös hänzgifvenhet blityit fullsjordt. Lugn och ordning hade äfven uphstatt öfverallt i landet och en stark och vålordnad organisatian i alla styrelsens grenar blifvit införd, hvilken hos folket verkade den största undergifvenhet och trohet mot osverheten. Då fattare Mahmoud, hvilken med djup och snillrik blick genomskådade slorhallandena, både Milosch och sitt arhundrade. Med det Muselmanska herrkarvaldet i Servien var det ute för alltid; tysf Milosch var rätta mannen att underhålla ochili