Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1843, sida 2

5 4 742224 — 4441 1111 rackra anordningen af det architektoniska vid denna inråttning, som, en gang färdig, skall. blifva ej mindre vigtig och bedrande, än bidragande till prydnad för en ibland de mest välbyggda städer man i vår tid ser. Med afseende på det techniska af inrättningen, hafva de utsörligaste upplysningar blifvil mig benäcet meddelade och jag har deraf hemtat öfvertygelsen, att Herr Keiller ämnar begagna så mycket af de i sednare tider införda förbättring:r, som vid anordnandet af gaslysnings-anstalten för en hel stad, böra och kunna med sordel användas. Materialet till gasens beredning, efter Hr Kellers mig enskilt meddelade förslag, synes vara i ymnighet tillgängligt och litt att använda, hvarjemte det bör lemna en lysgas, som med alseende på renheten kan hafva stora fördelar framför den af stenkol beredda. Sulunda förefaller mig den föreslagna inrättningen, i sig sjelf innefatta de fördelaktiga utsigter, hvilka man billistvis kan hafva skäl att fordra: och för nogheten, möjliga skvondsamheten och säkerheten i ufforandet, är Herr Keillers välkända personlighet en tillräcklig garanti. Men må det tillåtas mig betrakta denna angelägenhet äfven från en annan sida, den hufvudsakligaste för stadens innevånare. Med alseende på gasljusets klarhet, snygghet, beqvämlighet vid begagnandet, och förde! i ekonomiskt hänseende, då detsamma beredes af stenkol, och ännu mer om det erhålles af ett inom landet förekommandle ämne, kan troligen intet annat af våra hittils kända, med konst åstadkomna lykningsämnen dermed jemfsöras; och anläggningen, en gång srundlagd , kan, som bekant, sträcka sina utereninsar till både det yttre af hvarje hus och dervarande salar, boninssrum, handelskontor, saluboder, m. il. rum, kyrkor, theatrar, fabriksinrättningar, verkstäder, med ett ord, öfverallt der man använder ljus, som ej behöfva flyttas från det ena stället till det andra. Man behöfver blott en gång hafva skadat en med lysgas eklarerad stad, och man skall alltid, med en viss känsla af saknad, vandra uti en annan, i vår vanliga halsskymning inhöljd, hvars gallyktor, uppbjudande hvad deras ibland rätt sparsamt: tillmätta lysningsförmåga kan åstadkomma, ofta. nog lemna den vandrande till pris åt ett mer eller mindre starkt, ibland till mörker gränsande skumrask. Men äfven inom hus uppenbarar , sig denna olägenhet, så sramt man ej, med användande af ofta kostbar eklärering, vill upplysa salar, boningsrum, o. d. m.; och hvem känner icke det obehag man erfar vid begagnandet af elt större antal oljlampor, vaxljus och synnerligast af talg stöpte ljus, och den med ett sådant lysningssätt hittils förenade skada, som genom fläckar af de leta lysningsämnena ofta nog åstadkommas? Väl blir den sista olägenheten nägorlunda undanröjd genom användande af stearinljus, spermacetiljus och vasljus, men dessa ljussorter begagnas blott af de förmögnare, och ehlärering af större samlingsrum, t. ex. theatrar, koncertoch danssalar, äfvensom sabriksinrältningar, verkstäder, handelskontor, salubodar, m. fl. lägenheter, åstadkommes, estor hvad kändt är, sördelakligast och till billigaste pris med lysgas. Fruktan för lysgasens farlighet, i anseende till majligheten af hastiga antändningar med deraf förorsakade explosioner, då denna gasart råkar att uti visst förhållande blandas med vanlig luft, har man hört vara elt af motskälen till antagligheten af lysgasen såsom allmännare ekläreringsmedel. Denna fruktan är verkligen mindre grundad: ty fastän någon sang, genom stor oförsiglighet, sådane händelser inträffat, hafva dock selan år 4798, då Murdoch uti Boulton och NMalls nechaniska verkstad i London uppsatte den försla gaslysningsapparaten, således under en tid af 15 år, så få händelser af denna beskaffenhet inräffat, att de icke böra komma i betraktande innorlunda än som andra, af mindre värdsamret vid eldens handterande, uppkommande oläenheter, hvilka, enligt erfarenheten, vid gasysningen äro vida mindre alt befara, än vid anlig upplysniug med lampor eller ljus. Jag har undvikit att anföra det vetenskapliga s det nu i fråga varande eklåreringssältet, emelan sudant tillhor den utsorliga kännedom, som echnologen i detta ämne bör äga. Det bör lock icke lemnas obemärkt, att vetenskapligt antällda rön, och deraf härledda beräkningar, i len sordelaktigaste dag framställt gaslysningen, emford med andra lysningssätt. Men då man ynes tveka att bestämdt yttra sig för det af Hr Leiller gjorda tillbudet, att så fort som möjligt örja anläggningen af oftanämde gaslysninasnråttning, emedan man borde afvakta bekrafelsen på det fördelaktiga af i sednare tider jorda uppfinningar, undringar och förbättrinar vid gaslysningsanstalterna, så torde det icke ara osverslodigt anföra, att dessa uppfinningar, ndringar och förbättringar, efter hvad jag har lig bekant, icke innefatta annat än en och anan ändring af brännarne, något ännu dels förokt dels oförsökt material till lysgasberedning, ler någon ny reningsmethod för den vunna sen, eller en och annan mindre våsentlig föridring af någon del utaf gastysninasapparaten, 52 vilken, till sin hufvudsakliga konstruktion. miå e