lan vara att sramdeles — före nästa parlamenlsession — på en viss bestämd das tillställa möen i alla Irlands församlingar sör uppsåttanlet af petitioner till Drouningen för repealen. Förlikningsdomstoler ville han hafva införda i alla delar af Irland, i likhet med den, som, åsom bekant är, redan är upprättad i kinasown. Slutligen föreslog han en resolution, om också enhälligt antoes, att församlingen de efter repealen. — I Irland är den tanhan allmänt gällande, att åtal kommer att anställas vovember-tinget I dessa dagar har i Edinburgh en af britiska armeens utmärktaste officerare aflidit, nämligen den sedan Birmanerkriget 1824—26 så namnkunnige Generalhlöjtnanten Sir Archibald Campbell, som under nämnde krig commenderade brittiska armen och, oaktadt flerfalldiga vårigheter, visste att tillkämpa sig en högst ärofull fred. Sir Robert Peel har af sin lön, 5000 om ret. anslagit 4000 till allmänna uppsostringsfonden och 4000 till kyrkbyggnadsfonden, och tjenar således för blotta hedern. Sibthorp, en prest och broder till den bekante parlamentsledamoten af samma namn osvergick i fjor till catholska kyrkan, men bar nu tillbakagått till protestantiska, emedan han icke villat beqväma sig till Jungfru Marias tillbedjande. Missionåren Wolf, som, oaktadt alla officiella berättelser om mordet i Buchara å de begge officerarne Stoddard och Conolly, påstår att de ännu äro i lifve och endast qvarhallne som sångar, har nu erhållit respenningar af den i och för denna afsär nedsatta comiten samt skulle den 44 anträda sin resa till deras befrielse. Storfursten Michael afreste den 44 till Skottland och kommer under vägen att aflägga besök hos flere af Englands höge aristokrater. Den 27 eller 28 väntas han tillbaka. NEDERLANDERNA. Haag den 14 October. Iill utrikes minister elter Hr van kattendyke är utnämd en pensionerad General-löjtnant de la Sarraz. Säasom tillkommande Finansminister betraktas Hr Iloltius, Inspektor öfver de direkta skatterna. PREUSSEN. Berlin den 43 October. Denna dag hade det trogna preussiska olket den oskaltbara lyckan att fira sin höge landsfaders, Konungens födelsedag. RYSSLAND oci POLEN. St Petersburg den 30 Sept. Någon manöver vid Wossnosensk synes icke blifva utaf i år, ty de der församlade trupperne hafva fått ordres att åter inrycka i sina standquarter. Kejsaren reser nog icke längre än till Kijew, der en stor revy kommer att hållas. Warschau den 44 October. Kejsaren har under sitt sista vistande i Polen frän fästningen NOWO-Georgiens Modlin) utfärdat en Ukas, som underkastar dei Polen boende Judar militär conscription. — Hittills hafva de för befrielsen härifrån årligen betalt 105,299 Silsverrubel, men nu vill Sjelfherskaren hellre hafva soldater än penningar. SPANIEN. Madrid den 8 October. Hufvudstaden var lugn. Många deputerade voro anlände. llertigen af Rivas tros blifva president för Senaten och Hrr Oloozaga och Cortina presidenter för Cortes. Något Throntal tror man icke kommer alt hållas. — Infanten Don Francisco skall vara farligt sjuk. — Den 5 voro oroligheter utbrustna i Granada, men åter stillade och staden hade blifvit förklarad i belågringstillstånd. Ett insurrectionsforsök hade gjorts den 27 Sept., men genast dämpats. — General Concha afreste den 5 för att öfvertaga befälet öfver arra goniska armeen. Barcelona. En stormlöpning, som Juntan d. 7 latit 4000 man foresaga mot citadellet, har tillbakaslagits med en sorlust af 80 man för de slormande. Juntans Vicepresident, Ur Bosch, blef dödligt sårad. Till följe af detta anfall sköto forten och citadellet på staden, dock endast, när de dertill utmanades. Om aftonen den 7 hade elden aldeles upphört. Prim hade den 5 försökt taga Gerona med storm, men denna stad försvarades med en sådan tapperhet af dess innevånare, att Prim måste afstå från försöket efter en förlust af 470 dödade och 200 sårade. Elden hade instälts för att kunna begrafva de döda. Afven Fästet Figueras håller sig tappert mot Prims trupper. PORTUGAL. Lissabon den 4 October. Oportos fabrikanter hafva på ett möte beslutat att ingå till regeringen med en petition mot den tillärnade Taris-conventionen med England. Denna petition skulle äfven tillställas Hertigen af PalmelIs, som tillika skulle ombedjas, att göra allt för att hindra afslutandet af en convention, som skulle bibringa Portugals industri dodshugget. Iläraf later, om icke Palmellas ankomst till Paris, åtminstone hans afresa från Londor förklara sig. nad mot allt, som bure til och med det minta sken af laglianel. Vidare förklarade han sin I hi 3 nm b mot OConnell, men dock icke före början afsy, Vi h f n il fc d 8 H