Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1843, sida 1

— ———— vet vid en viss , å Och likvea blef falryc så oÅråglig:. an det s för sin egen of eririlt. — Elt i sarlvilan uppstes emwot hiunmen oci gonlj d mo från den ena ändan al sorvien tilden avdra. — Krig! — ohlidkeligl, dödande kris mot T karne utsjorde dess lsen. ålla hörde — aen Mms : under Fö di upprepade denna lusen: d den pi stacfhet ochså den bästa — den enata — unel pat så manaa olyckor — så myciet ket sjell uppväckte pi nytt den och uppsånde brinnande bö en värdig och tapper anferare — em au 114 som horsynen äfven snart son Palmsöndagen ar 1815 brinnande böner en hagaidliia at kan i Takowo. — plotsligen synses pe fresh till kyrkans portal en man i sysande rust utvecklande för mängdens ögon en stor rod med det serviska vapnet, och på hvilken i stora hvita bokstälver låstes orden: Åaderneslelel och Frilhet. BPröder! utropade kan, seredragen doden framfor träldomen, och Itom oss ännu len zang uppresa våra nedbejda bjessor ur Stofhet — — ännu en gång vända vara bröst mol Ivåra grymma fiender! lill vapen! — — Till vapen for frihet och fosterland! Uit ursinnigt bikalissorl beledsarade dessa ord lill vapen! Till vapen! upprepade mängder i vrande förtjusning Åoch du NMilosch ma bl vår anförare! Endast du kan föra oss emo ITurkarnel — l — Bröder, svarade Niloseh, jag skall gå 2 2 spetsen för eder! Faller jag, — sa sramtranger Jxer milt lik, och ryggen ej, förrän den sist