Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1843, sida 1

BA3i3ii — — ational-sDuldens banhtuttm ssiaa Hqvid med åna i neel, en beviljning, som Återhlickaren kallar it it begqvimt sätt ant lissvidera den tryckande na-s ionalskulden, medelst blott 290, ban Rär ort t en, ehmmande, att det ir en afgifti in insini-4( um, hvarigenom dock ingentina blir Leeltali. — : ill man solja Merblickarens grundsats vid lirvider, så behifde man ju endast hata ens oblialionör falla till 0, och dermed vore le isle:r jord, för en nation i det hela lika hedt hler vanbedrande, som om minshainsen echsa Mott vore I prCt. Man har med elt ord, vid tats-skuldens liqvid, ustatt från så näfråtens gruneisats, som vid Nor ir sanmark och anlra landdelningar: Man lager fog et larsvar: ty unde MER ler det si: In är kk itiken Lar Runnit lanot .( ren finner en 4 inhonscvens deri, att Pidraesföri, pv ett ställe, den nedsatta lissviden vankedrande, då han leremet, pr ett annat, säer den kunna ftalva en ännu Here. Denna inkonse : etiboctaller lock, da man uteur från olvanst enåe grundsals alt bedern eller vanhedern för äqviden blir? Ika stor, antin en man afdrager i eller 400 prCt och da man en sang bestämt sig för en sr honett lyvid, så synes det att man almin-. stone borde ha sit sin heder så dyrt som um jlut. om man saledes verkligen betalt sa mychet för obligationerna, som det såges. sa är det! 1 i Ci en oskicklighet hos agenterna, da kursen 3; ilelbi ar vida bare: hat man deremet ej betalt mer en efter hurs, eller 162 2 pret (hyilket allt liai skurganj, si har den enskilda vinsten, som stone borde iillsallit staten, h-ikvit så UÄ I större, dessutom ohad zued de 200.000 Rdr IieO. Sisom sittet fer liqviden hyllor under henmlighetens skoja, så är det t. 0. om nur ovisst om den ännu sbett fullständig; aoemmons vet man ej, om stauderne ännu sett alla 1 fverkorsasle obligatiauena, och, Under senaste rihnsda hörde man alas om acenter för asser ingen af annu oliqviderade Statd--uhder. ssa obudna, opbe a-liga gäster bleU alvet man ej heller. 20 förluster betraflar, som honungen Sort på hursen, så nro han derom 22 till ratsa met dem, som inledt honom i det f rrychta sfrsehet att YAv:a den, och som tyeks vara utÄlHCHEt i samma tjerna som senaste famösa fiI panceförslag att sorvan la ben o till silsser. Hvad vi veta är uminstone, att landet ej hasft nytta af dessa försök, utan snarare shada, genom de vin derier de soranledde. UlIUVad Förf, sid. 441, menar med alt skilja Uregering och folk, senom de tjockaste luntor, sde biitraste memorialer och tidningsartiklar och I derisenom bevisa sig vara hennes ovän. första vi ej. Han han dermed vål alktris mena att man, genom sanningens uppdasande, vit skilja I recering och folk, eller alt man derigenom visar sia vara dess ovän? Vi deremot tro den våra regeringens bästa i, som gor densamma uppmärksam på sina fel och misstag, och, genom det tillfte, som deri-enom gilves regerin en, att bättra dessa brister, besastes säkrast ban. det mellan densamma och tolhel. da det deremo uppheses af den, som söker etvershyla allt me I gmickrets hartass, och derisenom alll mer oci I