Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1843, sida 3

Redan tillförene har i denna tidning en uppmaning gifvits ät menniskovännen att lyssna till en gnmmal f. d. tjenstemans klagan öfver den nöd, hv ar: uti han, med en talrik familj, sig befinner. Ånau står han dock lika blottställd. utan lifsnppebälle. utan kläder för sig och de manga, som ti lhöra hans vårdnad, utan stöd emot den annalkande vintren. Det har varit Herrans langa. men visa pröfning. och den pröfvade böjer sig under den tuktande handen med förödmjukadt och — blödande hjerta. Behofvet står dock tör dörren i sin mörka skepnad, och det växer dagligen. — ett säde. vatmadt af armodets tårar. Misstycken icke, I lyckligt lottade! om, i denna sorgliga belägenhet, den fattige mannen ännu en gång vänder sig till eder med en bön om lindring i sitt elände. Han saknar allt, och han emottager med tacksamhet äfven den ringaste gafva at ädelmodet och välgörenheten. Välsignelse öfver hvar och en. som ömar för den olycklige! Välsignelse öfver det goda hjertat. som icke förgäter. att den. som förbarmar sig öfver den fattige, han länar lerranom. Herr Consist. Notarien, pastor Grundell. som om den behöfvande familjen kan lämna närmare uplysning, har benäget lofvat mottaga hvad välviljan säckes meddela, samt sedermera derföre offemliger redovisa.