di solhs-appsostran och själskildning göra så stora framsteg som vi varil villnen till? Der man genom eaolsmen, föraldrade monopolier och sormer icke kan förma sis att tänka pa utvidgningen af utbytet och krastizt lägga hand vid verket, der skall man dock erfara samma resullater, men sarst senare och — hvilket mycket ör alt frukta — genum skakningar, som kunna vara vaedliga för en förnuftig ordningsanda. vi hawa redan visat, huru i England principerna för en fri hardel, visserligen icke utan stora. ansträncningar, dock prosperera. och vi torde om et eller tvenne ar deraf sa rvanta stora resultater. Det stora beholvet för Eugland var och or en sr mycket som snöjlist underlättad införsel al hvarje föremål hborskalsa vi oss väl först frömmande länders produkter i stora massor, si följer of sig sjelf forädlingen i fabrikater, den direkta konsumtionen, i fall det ar lismedtl: ahrikaternas förbrukning och exporten af Ufrörs osect i ferråderna. verlaen är stor nog och ingehasler tillräåchligt med höpare for våra uror, om Si kunna fm dem for böllre pris OM de andra europeiska nationernas 2 ylemer halva vi alls i: gen fins att srukNe im hkunna de ofta vara oss nyttiga, emedan örhindra dem , som deraf tryckas, att deltaga i handeln med aflnasna nationer. Starn sarråder af bomull och hat pris iro orsakerna att i är, bör i landet, furarbetas 112:del mer, näml. 240.005 balar, af detta vigtiaa mue under det i Frankrike snarate mindre och i Tysk land Åe. annaliast icke mer deraf förbrukas. 4851 anhomena til en -elska hamnar 156 skepp, af tillsammans 65.566 Tons drägtizket, från stindis a kompaniets besittningar och Ceylon ssaledes icke aÅusltalieny. — 4842 ankommo 430 Tons drtatizahet. Före 4852. 578 skepp al 491.557 kom från dessa linder nastan alls ingen sarull, 1542 redan 4,495 768 (oberåiknadt hvad som nfordes iran Cap och Ausiralien). 1850 — l no derifran 23, 8å, 13 Å bomull, 1841 — 97.4118.4: 2 Å o L. Vv.