A2 GÖTHEBORG. Nedanstående utdrag öfrver Englands nurande läge, hämtadt ur ett engelsht llandelsculär, anse vi oss böra meddela våra läsare den för oss, Svenskar , lärorika kännedom , raf är att inhämta, om de, på praktisk ersaunnet e2rundade åsigter, hvilka allt mer gora så gällande inom England öfver monopolier, Tohibitiv-system, höga tullar o. s. v. ålt dessa igter äro allmänt hyllade, vilja vi icke påstå, en att de funnit stort auklang inom engelska ndelsverlden, derför borgar den omständighen, att det circulår, hvarur ifrågavarande utdrag gits, är utganget Ifrån ett al Londons förnäma handelshus. För öfrigt är det ju en känd k, hvilken aktningsvärd minoritet i ParlamenÅ, under sista sessionen höjde sina röster för n ääria handeln, eburu det då lyckades dehs motståndare att för en tid fördröja sanninins seger, ty förhindra den hunna de dock Åke. — Sedan några år ser man mer än förr en örre täflan i bandel och fabriksindustri bland uropas idogare nationer. Åtl detta år verhan M en ökad befolkning, högre intelligens och bätFe communicationsmedel. behöfver väl lika litet mnämnas, som den tillförsäkran man hyser att r från år se denna täflan tilltaga. Vi se Engelshän, Tyskar och Fransmän hafva produkter, egoh för deras land och deras fabriker, och sesom en uppdrilven industri producerar hvarje f dessa nationer alster, som de andra icke kunha lemna så goda och för så billiga priser. Födra Frankrikes viner, flera af Lyons sidentyer 0. s. v. kunna hvarken Tyskland eller Engand producera till lika godhet eller lika billigt bris; Tyskarne för sin del föra äfven många naurprodukter och sabriksvaror i handeln, bland ndra de bättre sorterna ylletyger, hvilka ansIingen genom tillgång på råämnet i hemorten eler genom producentens flit eller genom billigare oriser å lissmedel egna sig bållre för den stora erldsmarknaden, än att Fransmån och Engelsmån skulle deri kunna med dem underhalla en äflan. Hvad England förmår genom naturförhnåner, genom öfverlägsenheten af ett åndamalsenligt concentreradt capital och genom sina macniner, är tillräckligt bekant, och vi hänvisa sor öfrigt till flera af vara föregående , i detta hänseende detaljrika, berättelser. Den stora fråÅsgan blisver nu den, genom hvilka medel hvarje nnation kan utvidga sin handel och fabriksindusstri, om det sker genom spärrnings-lagar och Joproportionerligt höga tullar eller genom tilläAeelse af en förnuftig concurrens med andra nasoner, hvarigenom framkallas en täflan i producsion och industri, som lemnar hvarje före så mål för de möjligaste bästa priser i handeln. må hvilken lättköpibet, om vi så få uttrycka oss åter bar till följd en ökad förbrukning? Inget nation får forständigtvis genom siscaliska laga allena esterstrafva det målet, att endast för si sjelf producera och fabricera; folkmassornas till vext, den derigenom ökade förbrukningen oc användandet af maschiner förorsaka att man me lika lätthet i nästan alla förekommande fall ka frambringa och verkligen frambringar mer å inhemska förbrukningen sarfvar. Detta resull: