— o 2 — — Jrån leds korrespondent. Stark holm el. f Oct Nonnngen tertfar att vista pa ict1HHH1H(vCif ännu hör man icke i luunsrud -tatlen, all i vandet att i var kalla Ständerna tillsamman bh allmännare bekandt. Att likvå en är. och alt kan dera har sin anledning i fler: nsla väsendtliga tids-0mståndieheter. kan jas duck inmed alt sannolikhet uppgifva: och den närmaste fraiotiden for 2 UlU1. Under det att samifUU11: är datanaturlig, att man ifra: vissa hall on-bar att planen heneligkalle-; men de wie just derföre sa mys ket vigtigare. att menighe. ferna äro på sin vakt. och at fö Orberedelse rna till ralen at Ombud med alv y Mette de som kävsa representant-hallet pv annalkande i iked: landet, vid den nu icke treka att öppet fram. stål malte de aflärea der prederie, som hittills så ofta vallat att de väljande iche rått vetat om dr kannat parakna dem, och derföre stundom raka skänka förtroeadet at Iycksökare och falska bröder: och marte de väljaide inse vigten af. art ej al fagra löften eller at besparingslust vid arkrodeberäkningen. lata sig försillas att lemna menighe fernes välfärd i händerna på sådana person er, livilka för egeh vivning eler fördel offra det allmäanas såll KBudast en i tid lemnad uppmärksamhet till saken, och bemödandet att — ju förr desto helldre, enskildt. Öötverenskomma angaende kundidaturen. kunna förenade erbjuda boppet att lyckas i det önskvärda valet af palitlige, upplyste och kraftfulle resresentanter i de tre valda stånden. Hvad äter Adeln beträffar. beror helt naturligt dess sammansättving mera af den moraliska kraft, som rici-andan och hederskänslan kunna ästadkomma: och hvilken tyckligtvis man ofta finner vara en mäktigare drisijctter än den kiassa egennyttan. da störa och infiytelserika epoker äro i fraga innom samhällaenn. Kunna blett Riddarhusets mediemmar falskt insiuna sig, hör man ej befara att fädlerne-landets vLäfsårdssak der skall hallus i babgrunden, Men beklaglivtvis finnas manga stötestenar vå den hanan: bristande förmögenhet. tjenstebetattusnaar. enskilte aflärer. afläågsenhet. o. S. v. siuchra en anaa att insinna sig för att afgifva deras öster: och slägtskapsbanden, intressena sarht heen älven en ochannan fördom. ett och ane tlil en lycklig utgang. o. s. v. mer än den känsla. som asje-t säkert i å ten. och som redan vid sista nib-darrn. oaktadt den cj var så magen som ni, uttryckte sig i besintet om sjelf-krilrenhetens , Ä has t::zjori ona nn: de i denna senare tid tilldragit do bevis dessa lemna HÄINVe Hos n onerva attse sina lustitutioner m och triha: utvidgad i samma män söm tkrilslitinEoch vätständ förena si gatt göra den e och Göakibrin: tande: de prof som redan ers je idåernas kraft öfver bajonetternas: med ett