gens karakter till stor del kommer att bero af den anda, som då kan lifva detta Stånd; och aut såväl representations-frågans öde, som flera af de alldra väsendtligaste öfriga frågor, kommer atl bero af nämnde Ssländs utseende. Antingen kommer Borgarständet, om det på ett fast och beslutsamt sätt förenar sig med Bondeståndet, att göra det till en ren nödvändighet för Styrelsen alt sluta sig till reformernas sak; eller ock skall det, splittradt från hondesländet, och ett verktyg i de aristokraliska och hierarkiska interessenas händer, för ling tid ådraga landet olyckan af dessa relormers aflägsnande. Valen i Borgarståndet blifva derföre denna gång af så stor vigt, all ingenting bör af redlige fosterlandsvänner försummas, för att få till representanter Städernas och Borgerskapets utmärktare män; och det vore derföre högst önskligt, om i tid man öfverallt beslutade, att skrida till såkallade prof-val; det är: enskildt sammanträdde för att öfverenskomma om de Kandidater, som skulle uppföras på valsedlarna, och sålunda förvissa sig om deras samtycke alt åtaga sig representantkallet samt att bereda sig för dess fullgörande. Sådana prosval kunna på intet vis vara olagliga. Utom det att de aldeles icke behöfva antaga form af någon, för sjelfva det deflnitiva valet bindande åtgärd, eller ens få det slags offentlighet, som kunde göra dem till föremål för 4utorileters uppmärksamhet, är det en följd af sjelfva det representativa systemets grund-idee, att dylika förberedande åtgärder, om de äfven utfördes under all den offentlighet, som kunde önskas, icke kunna eller bora förvägras de våljande. De äro blott ett medel, att lättare och ändamalsenligare uppfylla den skyldighet att välja, som grundlagen sjelf ålagdt borgerskapet i Städerna; och det vore således väl om en början dertill gjordes; man kan ej nog erinra derom, att ingenting bor underlätas, för alt nu förskaffa nationen alla möjliga garantier alt de valda Ständen blifva så vål sammansatta som möjligt.