Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1843, sida 1

—?cc111-— A r allt, för att vränea hiädraas-särs:s ord vilja anföra, alt hav (sid. 75) vill göra den sewe till aalalist de att ban säger, det APOLEON ej rakningar, ute i råd, hrarsar ss diversion till tens aren påstär, att Sverleons lördel ingenting annat utrålis — sarsynen. laser dh, ler Vill ej Återblickaren inse, all sorsynens tlslar ej åro annet, in de ovilkorligaste feljer af menniskans egna handlingar, och att ledes, om Napoleon och hans sakallade viäner handlat annorlunda, så hade följderna ockblivit helt annorlunda? Uuru pass Sterblieoarens arsunmenter äro, visas äfven derigenom, . han. för att försvara bhortskänkandet af hinmd, tihariper 1. 0.n. Peter l:s foresilna stamente! — Blan behölver ej veta mer, för it inse hvars andas harn Återblickaren är. an jemt bena Lafosse, såsom källa, itne om samma amla; iy oltvifvelaklist han om hans historia i hvarje hänseende u den är Lafosse (la fausse): men någon anvan, ssam ärnaubes Och Norvins m. fl skrisor om Napoleon, bans och de allierades poitik under denna period, kunde ej passa sor len skefögda Merblickaren. llvad som för ösiet Såges med afseende på och till försvar för (812 års system, sisom om Ryssarnes försvarssystem, Napolcons nareher och anordningar, breussarnes affali, är en Sal lan omtuagninz, och intrassling af hundrade gåänger, älven al Återblickaren förut anförda solismer och lörvrängningar af hidrags-förszs ord, att det ej ens sorsjenar vederlåzgning: klart bör det imellertid vara för enhvar, att allt detta blilvit helt annorlunda om Sverze sitt med Napoleon, och att det kunnat atersa Finland, för det det ej 2jorde det, är atminstone Skert. Man vet ej om man skall harmas eller skratta at Återhlickarens deklamationer i anledning af det sanna ljus, hsari Bidrags-förf. tramställt Finlands förlust och 1812 års system. liur är det möjligt att jemfora de förluster af naora främmande provinser eller t. o. m. blotf af några lumpna daler (ty äfven millioner i penningar bli jemföretsevis och i tidernas längd, lumpna), som Sveree fordom ejort, med det orållmäliga bortryckandet af en tredjedel al sjellva riket, af ett systerland, som samman vext med det öfriga? Och öfver en sådan sorlust, öfver alt styrelsen latit etilsället att hämnas våra nederlag? gå siz utr händerna, skul le man ej ens få yltra sin klagan, paminn: framtiden om sin plit? — I sanning den son han yttra något sidant måste vara — en för rädare — en för ryska rubler köpt förrada re; ty endast i ryska öron kan en sadan kla ean Skorra obehacligt, i hvarje sann patrio! maste den deremot Yjuda, som en fars häm nande klagorop osfver en bortrösvad, älska dotter, och de äro sannerligen ej omanliaa PVertom uppmanande till handling, i det d aldriv läta en slomma hvad man förlorat, ec stindiet lata rt fvaren känna osäkerheten at si besittning. Och genom beröfvandet af en si dan besitlning vigar berr. pasta, att det haåndt Sverge något annat än hvad som hänt alla andra solk i åldre och nyare tider, s oda