Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1843, sida 2

följer ett nytt lif, fullt af ungdom och kraft. Hör mig, Eugene; en del af detta guld har jag ännu i behåll, .... 40,000 francs, de skola tillhöra dig, som lidit så mycket, dig och farbror ..... — Glömmer du, att de icke tillhöra dig?? — Ack, du bar rätt, du har rätt ..... så vill jag då skrifva. Gil mig det der papperet och den der pennan. Eugene gaf honom båda delarne, och han skres: Till Herr Lefort! På min dödssäng ber jag Er om förlåtelse. Den plinbok, som en ädel och olycklig gubbe för ett är sedan förlorade, denna plånbok fann jag. Af de 75,000 francs, hvilka den innehöll, äro blott 40,000 icke bortslosade; de aterlemnas i edra händer af Herr Eugene Grard. Nåd, nåd, min herre! Victor . Då Victor hopvikit detta bref, sramtog han en plånbok under hufvudkudden, och lemnade den ät sin bror. Denne kastade sig i hans armar. I detta ögonblick inträdde läkaren. — win herre, sade Eugene, i det ban gick honom till mötes, den sårade är min bror. Rädda honom, jag besvär er! .... — Åhag skall rädda honom, svarade läkaren, i det han lika så mycket åtlydde medlidsamhetens röst i silt eget bröst, som en bemlig vink ifrån Victor. Eugene återvände till den sårade. — Du ser, sade han, vi skola nog läke båda såren. Jag kommer snart igen. Han gick hastigt bort. Följande dagen inemot klockan 10 på morgonen trädde han full af glädje in i den sjukes rum