Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1843, sida 2

-nit nu snart frisk ropade han, o vår s lycka skallvara fullkommen ! o min Gu nvad du är blek! bina ögon tillsluta sig . — Del är sömnen, sade Victor med lugnt leende ... men berätta mig om lycka. — merr Lefort har läst ditt bref och han h förlåtit dig. Men detta är icke allt. Ilan h varit hemma hos farbror och blifvit rörd ösy hans belägenhet. I morgon återfär farbror post på hans consoir. — rud vare lofyad ! mumlade Victor, hv ögon redan voro tillslurna. Tala mera, n bror! — — Och jag — begriper du min lycka, jag får dig frisk igen! — Jag har intet m at önska. IIerr Lefort har erfarit, att min sti ning i det hus, der jag arbeter, beror al en v summa, och de 40 ,000 francs . ... Han har gilvit — länat dig dem ...-. — Ja, och jag kan nu gifta mig med Mar 0, om du visste, hur stor min glädje är. snart hälsan! Du har känt ånger, det är sjä fridens bror, förelöparen för alla ljulva och ä känslor. Victor tryckte starkt Eugenes hand, reste smärtsamt upp, ulstötle en lång suck och f tillbaka i sängen, i det han hviskade: Farväl, min bror! 2:Gud är räl Vis. Han var icke mera. (Slut). — ——