tillrätta ut kEnom och satte sig derefter ater till siu arbete. Oc toli. ar redan vahat noz långe, Varic-, sade den unse mannen. Du kan en annan gånz dit! broderi.? shall promt lemna det i mor son svarade fickan. je 1 H I k-lochan Us — Pu I — Hvarföre det? Hon sloa ner 0gonen, utan att svara. — Du vet, att ja: i morson fir mina månadspengar, sortior Eugene: vYi skola då få nagra dagars suihet. Hon räckte handen åt honom. — iHvad du är god, min vän förlorade det embete, som gaf oss vart uppchåälle. och sorzen derötver vårog honom denIno svira sjukdom, som han knappt öfvervinner — o Cudl hvad skulle utan dig blifvit oss! 1 Jo far min utaf Var jag icke hans nevö, Marie, bans alopterade son? var det icke min ekyllihet att bjelra honom? ack I hyarföre khan jag icke söra mera! men cå nu och hyila dig Marie, jar ber dig! Der unga flickan syntes tydligt vilja eludera sin husins önskan: hon fortfor: — ir du seit James, din. brors vän? — ) mm — Fet han iche det ringaste om victor?? — IUnset. — fvad bar det lyjiiteajt af honom? ack! denna vinter har varit olycklig för oss! den olycka, som brat far min i detta tillstand. uti hsillet han befinner sig, och Victors för