froustar ell deficit å 4 mill. Guillaume, på på hvilken såsom hnsets chef förnämsta npomärksamheten riktades, sorllor att in i yttersta ögonblicket hychla den största rectisbet och sometseranhet och pistod sig vara en handelns martyr. Det oaktadt dömdes ban af Juryn till 5 års sangelse och 400 Fr:s böter. be ölriga anklagade blefvo srikande. Franska regeringen har för assigt att bemägtiga sig fästet St Nicolas på Havti för att tvinea republiken till urpåyllandet af sina lörbineielser mot Frankrike. Den ena al de 2 sjärustningar, som nu förehafvas i franska hamnar, synes sfå i sammanhang härmed, emedan den skall öfverföra truppar till Antillerna. Den andra är bestämd för beskickningen ull China. ENGLAND. London den 3 September. sir Robert Peel säges halva haft ett nytt anfall af ett i hela hans kropptystem inrotadt ondt, som är af svår art, satt, i fall nya anfall pakomma, han deriz enom skulle nödgas utträda ur ministeren. som beskalsendeten af det onda alls icke uppågllves, ser det ut som detta sjukdomsanfall vore uppspunnet: för att gima Sir Robert en välkom1 men förevämking att med någorlunda Leder retirea från -sin ministerpost. I Tillståndet i Wales börjar alt mer insecha sig. Hittills hafva sorpaklarne besvärat sig öfver Ecendomsherrarne. Men nu hafva de i sin lur blifvit faremal för Daglanarnes klagomal Pater Mathen höll den 4 sitt sista nyhterbetsmöte i London, deritr.n ban årnade siz till, Norwich. 74000 personer hafva, enl. uppgifst, under hans sistande i London, algifvit nykterhetslöftet. Herticen af Palmella skall vara försedd med den mest vidsträckta fulimakt, för att underhandla om en Tullredunetion. I Det bekanta brefsel, Drottning Pomare skulle hafva tillskrisvit Drottningen af ULngland, (ros I I U I nu allmänt vara understucket. TYSKLAND. Hamburg. Vallen emellan den 8 och 9 ägde ett pobeluplopp rum i närheten af NMillernthor, i följd hvaraf några sensterrutor och lyktor inslog-OÖ. Nilitärens mellankomst satle en aeräåns för osoget. som for afrigt sorsäkras sahna hyarje politisk betydelse. i Dresden den 2 September. Sverges Kronprins med gemål och dotter hitvåntas den 9 för all qvarstanna till den 346 i denna månad. RYSSLAND. Privata underrättelser fran St Petersburz meddela, ait Kejsaren den 2 September i krons tadti rätt om bord på det kejserliva anglarly :el hamtschatka för alt begika sig till Svinemände, der sedan slera dagar änelartyget Ilschora ligger i beredskap att föra Monarken till Stettin. Under vägen ärnade Kejsaren taga i övonsigte en afdelning af ryska fiottan, som uppehaller sig i Gottländska farva:tnen. SCIIXEIX. Silten den 30 Åuausti. De oroligheter som skakat Canton Wallis, äro nu att anse som slutade. bertill har i synnerhet bidragit Stora rädets kloka atsärd, att, före sin upplösning, i stålle för den för sina politiska opinioner batade IIr Coccadris, till Statsråd utvälja en förständig och liberalt sinnad person, lir Torrent, soma besitter stort förtroende i de orter upproret synnerlivast rasat. ITALIEN. Pom den 20 Aucusti. Äfven i Romagna hafva nu orolishketer utbrustit. be politislt missnöjda skola förenat siz med smyghandlarne, Råtta beskafenheten och omsanget af dessa rörelser år dock oimligt alt uppsifva; ty da en fullkomlig brist på osseutlishet rader i dessn Jinder, si äro inca andra underrättelser deri-) från att bekonama, än dem som erhåtlas på privat vis, non dessa äro mindre tilll vlittiga I och bvarandra ofta molsägande. Således lafva! nu flera tyska tiälningar gifvit dementi åt det för nögen tid sedan utbredda ryktet, att Modenas Pulisminister, Gretve kiccini skulle fallit! i sin llerrskares onåd. ; SPANIEN. Medllryl. Notten till den 39 Aucusti hade en bataillon af garnisonen upprest siz, men blef genast alvipnad, harpa ntera af de brottslicaste bleno fusillerade i närvaro af den öfriga garnisonen, som synes vara sullkomliat tillarliis. För elrigt var hufvudstaden alldeles luan lillr ita ut konom och satte sig derefter hter till sit arbete. Li